Klimatets effekter på sjöar - från Amazonas till Bergslagen

Sedimenten på bottnarna i världens sjöar och vattendrag ackumulerar stora mängder organiskt material. En del av det lagras under mycket lång tid. Annat bryts ner till koldioxid och metan, som lämnar vattnet och går upp i atmosfären. I en studie som publiceras i tidskriften Nature Climate Change idag visar en grupp svenska och brasilianska forskare hur dessa processer påverkas av temperaturen i tropiska och tempererade områden.

Liksom mjölken surnar fortare i rumstemperatur än i kylskåpet, så är nedbrytningen av organiskt material i sedimenten temperaturberoende - nedbrytningen går snabbare i varmare klimat. I samarbete med brasilianska kolleger har en grupp forskare vid universiteten i Uppsala och Linköping jämfört temperatureffekterna på bakteriernas nedbrytande aktivitet i sediment i sjöar i tropiska och nordliga skogsområden.

- Vi tog prover samtidigt i Amazonas och i Bergslagen, och gjorde experiment samtidigt och i samma laboratorium i Uppsala – 2500 gastäta behållare på samma gång. Genom att utsätta sedimenten för olika temperaturer och mäta produktionen av koldioxid och metan kunde vi jämföra de olika processernas temperaturkänslighet i de olika miljöerna, säger Lars Tranvik, professor i limnologi vid Uppsala universitet.

Oavsett olikheter i sedimentens sammansättning så var temperaturkänsligheten densamma i tropiska och nordliga sediment. Men sambanden är inte linjära, och utgångsläget i det varmare vattnet i Amazonas ger en större utväxling vid en ytterligare ökning av temperaturen.

- Vi kombinerade den uppmätta temperaturkänsligheten med scenarier för temperaturökningen under det kommande seklet i de olika klimatzonerna. Den absoluta ökningen i temperatur förväntas bli lägre i tropikerna än i norr, ändå blir utfallet att produktionen av växthusgaser ökar mer i tropikerna, berättar Cristian Gudasz, tidigare doktorand vid Uppsala universitet, nu postdoc vid Princeton University i USA.

- Detta hänger bland annat samman med att metanproduktionen ökar väsentligt vid en förändring av temperaturen under tropiska förhållanden. Metan är en betydligt kraftfullare växthusgas än koldioxid. Små temperaturändringar i tropikerna kan alltså ha större effekter än vad större temperaturändringar har i nordliga områden, menar David Bastviken, lektor vid Linköpings universitet.

Forskningen är en del av ett samarbete mellan svenska och brasilianska universitet, finansierat av STINT, Stiftelsen för Internationalisering av Högre Utbildning och Forskning.

Referens: H. Marotta, L. Pinho, C. Gudasz, D. Bastviken, L. J. Tranvik and A. Enrich-Prast. Greenhouse gas production in low-latitude lake sediments responds strongly to warming. Nature Climate Change. Advance Online Publication (AOP).

Kontaktpersoner:

Lars Tranvik, professor, Limnologi, Institutionen för Ekologi och Genetik, Uppsala universitet, mobil: 073-3225830, lars.tranvik@ebc.uu.se.

David Bastviken, Tema Vatten, Linköpings universitet, mobil: 073-414 4970, david.bastviken@liu.se.