Co-Creation Labs Stakeholder Workshop: Att utveckla en gemensam förståelse för effekter och resultat

I Co-Creation Labs workshop den 26 mars 2025 deltog cirka 40 personer från olika vetenskapliga discipliner och samhällssektorer. Workshopen syftade till att samskapa visioner och definiera labbets långsiktiga inverkan på navigering av målkonflikter i sammanlänkade hållbarhetsutmaningar och hållbara samhällsomställningar.

Insikterna som genererades under evenemanget spelade en nyckelroll i att forma labbet som en strategisk plattform för att stödja UUniCORN att uppnå sina övergripande mål.

Deltagarna delades in i fem grupper, där varje grupp utgick från sin egen forskning och praktik. Tillsammans kom de fram till unika idéer och förslag på hur labbmodellen kan formas för att säkerställa dess tänkta effekter och långsiktiga resultat, och lyfte fram viktiga element som bör integreras in i Co-Creation Lab-modellen.

Utmaningar: Att navigera målkonflikter och olika perspektiv

En gemensam utmaning som framkom i samtliga grupper var förekomsten av målkonflikter, oavsett om det gäller mellan sektorer, discipliner eller olika samhällsintressen. Grupp 1, med fokus på vattenkvaliteten i Mälaren, belyste spänningen mellan ekologisk hälsa och mänsklig konsumtion. Detta speglar den utmaning som identifierades av Grupp 2, som brottades med att definiera hållbarhet och rättvisa på ett sätt som inkluderar alla arter och perspektiv, och ifrågasatte dominerande berättelser om vad som utgör ett gott liv.

Dessa målkonflikter är inte isolerade; de förvärras av djupt rotade hierarkier och polariserande dynamik inom olika sektorer – politik, näringsliv eller akademi. Detta noterades också av grupp 4 som en orsak till att det blir än svårare att bryta dödlägen och uppnå samsyn. Grupp 5 påpekade att det är avgörande att bryta ner etablerade silos och förändra tankesätt inom akademin och samhället för att möjliggöra meningsfullt samarbete.

Tillvägagångssätt: Att bygga tillit, inkludering och dialog

För att navigera dessa utmaningar föreslog grupperna flera tillvägagångssätt centrerade kring tillitsskapande, inkludering och faciliterad dialog. Grupp 1 föreslog att man skulle skapa ett neutralt ”tryggt utrymme” (safe space) för kontinuerligt samarbete där olika intressenter kan engagera sig utan pressen att driva sina egna agendor. Denna idé om ett "tryggt utrymme" resonerar med Grupp 2:s betoning på samskapande och inkludering, som förespråkar utrymmen som tillåter olika röster – inklusive de från marginaliserade grupper och "motvilliga" aktörer – att höras. Dessa inkluderande utrymmen, menade de, är viktiga för att omvandla samhällsperspektiv på hållbarhet.

Grupp 3, som fokuserade på hållbara livsmedelssystem, föreslog att man skulle använda offentliga dialoger, politiska samtal och tvärvetenskapliga kontakter för att främja kollektivt engagemang. Genom att bjuda in olika intressenter – politiker, medborgare och forskare – betonade gruppen vikten av att bredda samtalet för att påverka både politik och beteende i en mer hållbar riktning. Detta synsätt återspeglas i Grupp 5:s förslag om att skapa tvärsektoriella plattformar för samskapande, särskilt mellan akademi och samhälle. Deras tillvägagångssätt betonar vikten av att bjuda in olika aktörer tidigt i processen, för att möjliggöra gemensam problemlösning och framtidskapande.

Effekt: Att möjliggöra transformativ förändring

Effekten av dessa tillvägagångssätt är tydlig – de är utformade för att främja transformativ förändring genom att överbrygga klyftor mellan sektorer och discipliner och uppmuntra till ett kollektivt nytänkande kring samhällsutmaningar. Grupp 2 betonade vikten av pluralism och transformativt ledarskap, där verkligt deltagande går bortom "kryssrutor" och blir en aktiv, kontinuerlig process. Grupp 1 påpekade också att kontinuerlig samverkan och tillitsskapande leder till ökad medvetenhet om gemensamma utmaningar, vilket gör det möjligt för aktörer att prioritera långsiktiga, hållbara mål framför kortsiktiga intressen.

Genom att engagera sig i dialog och utmana den befintliga maktdynamiken skulle dessa tillvägagångssätt stödja framväxten av nya kollektiva förståelser. Grupp 4:s förslag om att integrera olika sektoriella tillvägagångssätt och hitta sekundära mål som kan förena olika aktörer återspeglar denna förändring mot ett mer konstruktivt engagemang och acceptans för olika perspektiv.

Resultat: Nya ramverk och samverkansnätverk

Gruppernas önskade resultat är inriktade på att skapa nya ramverk för långsiktigt samarbete. Till exempel resulterade Grupp 1:s diskussion i konkreta åtgärder för vattenkvalitet och långsiktiga samverkansplattformar. Grupp 3:s fokus på hållbara livsmedelssystem ledde till tvärvetenskapliga kurser och dialoger som ska bidra till att förändra den nationella livsmedelspolitiken. På likande sätt förespråkade Grupp 2 och Grupp 4 utvecklingen av transparenta, ansvarstagande processer där alla intressenters bidrag erkänns och värdesätts.

Resultaten av dessa insatser inkluderar praktiska verktyg, samskapande experiment och plattformar för kunskapsdelning. Grupp 5 lyfte fram behovet av nätverk som överbryggar akademi och praktik, samt plattformar för att samskapa projekt och dela resultat. Dessa nätverk skulle vara avgörande för att koppla samman olika grupper och skapa synergier som sträcker sig bortom akademiska discipliner och traditionella sektorer.