Kort historik och tidigare jubileer
Grundandet 1477 och tiden därefter
Uppsala universitet grundades 1477. Universitetets förste rektor var ärkebiskop Jacob Ulvsson, han ledde verksamheten fram till sin död 1521.
År 1523 blev Gustav Vasa kung i Sverige och inledde reformationen. Universitetet, som var en katolsk institution, påverkades kraftigt och verksamheten blev mycket begränsad under flera decennier. Hundra år efter grundandet fanns därför inget att fira.
Den 25 februari 1593 samlades hertig Karl och det svenska prästerskapet till det som kallas Uppsala möte. Där fastställdes den evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige och beslut fattades om att återupprätta universitetet. Den 15 mars 1595 utfärdade hertig Karl nya privilegier, och universitetet återöppnades.
Varför firades inte tidigare jubileer?
Inför 200-årsminnet 1677 saknades resurser efter långvariga krig. Dessutom fanns en tveksamhet inför att fira starten på en institution som uppfattades som katolsk.
År 1693 deltog universitetet i firandet av 100-årsminnet av Uppsala möte och återöppnandet.
1777 diskuterades ett 300-årsjubileum i konsistoriet, men majoriteten röstade nej. Skälen var dels prioriterade nybyggnationer, dels att flera professorer ansåg att det var Uppsala möte – inte grundandet 1477 – som borde uppmärksammas.
1877 – 400 år
Under 1800-talets andra hälft hade motståndet mot att uppmärksamma de katolska rötterna försvunnit. I början av 1870-talet beslutade konsistoriet att fira 400-årsjubileet och en jubelfestkommitté tillsattes. Firandet ägde rum 5–7 september 1877.
Planerna på ett nytt universitetshus presenterades i samband med 400-årsjubileet 1877. Byggnaden blev färdig tio år senare, 1887.
Några av programpunkterna
- Planer på ett nytt universitetshus (klart först 1887)
- En samlad vetenskaplig publikationsverksamhet
- Historikern Claes Annerstedt fick i uppdrag att skriva universitetets historia. En första del på 400 sidor publicerades till jubileet.
- Flera medlemmar av kungafamiljen deltog, däribland Oscar II.
- Doktorspromotion med samtliga fakulteter representerade.
- Konsert arrangerad av studentkåren i Carolina Rediviva
- Bal i Botaniska trädgården, anordnad av Uppsala kommun.
- Ny musik komponerades för jubileet. Bland annat skrevs en text av Viktor Rydberg som inleds med orden ”Ur nattomhöljda tider”.
Festbalen vid 400-årsjubileet den 7 september 1877, i Botaniska trädgårdens då tillfälligt uppförda byggnad.
1927 – 450 år
I maj 1924 väcktes förslaget att fira 450-årsjubileet. Rektor Ludvig Stavenow motiverade firandet med att varje generation bör uppmärksamma sin egen tid i universitetets historia. Firandet hölls 15–17 september 1927.
Foto från 450-årsjubileet. En akademisk procession på väg uppför Biskopsgatan, med rektor Ludvig Stavenow i spetsen.
Några av programpunkterna
- Avtäckning av Jacob Ulvssons staty framför domkyrkan
- Program i universitetsaulan med internationella hyllningar
- Middagar på nationerna
- Informell mottagning i universitetshuset
- Hugo Alfvén komponerade ett särskilt festverk till jubileet. Som director musices vid universitetet hade han huvudansvaret för såväl Akademiska kapellet som för jubileets musik. Alfvén var vid denna tid också ledare för Allmänna Sången, vilket gjorde att han kunde forma framförandet med de egna ensemblerna.
- En viktig satsning var också en faksimilutgåva av silverbibeln, Codex Argenteus.
- Diskussioner fördes också om att inrätta ett universitetsmuseum.
- Promotionen hölls i domkyrkan (sista gången före renoveringen 2016–2017.
- Allmänna Sången höll konsert.
- En staty skapad av Carl Eldh, föreställande prins Gustaf, avtäcktes vid Carolina Rediviva.
Kung Gustav V med följe på trappan till Universitetshuset i samband med Uppsala universitets 450-årsjubileum, 15 september 1927.
1977 – 500 år
Planeringen började redan 1966 under ledning rektor Torgny Segerstedt.
Jubileet präglades av 1960- och 70-talens politiska klimat. Under ecklesiastikminister Olof Palme utreddes högskolereformen UKAS, som mötte stark studentkritik. Samtidigt påverkade Vietnamkriget och 1968 års protester universitetsmiljön i stort.
Mot denna bakgrund betonade Segerstedt att jubileet skulle vara ”vetenskapens jubileum”, inte en fest med ”glamour”.
Innehåll
De centrala dagarna var 28–30 september 1977. Programmet omfattade bl.a.
- Ceremoni i aulan
- Lunch i Rikssalen
- Uruppförande av verk av Allan Pettersson
- Bankett i Fyrishallen
- Doktorspromotion med drygt 100 hedersdoktorer
- Studentnationerna arrangerade baler för hedersdoktorerna.
Övrigt under året:
- Cirka 50 vetenskapliga symposier
- Omkring 7 000 forskare från hela världen
- Drygt 100 hedersdoktorer
- Öppet hus, utställningar och upprustning av universitetshuset
- Nyårskonsert 1976 med Birgit Nilsson
- Bror Marklunds (1907-1977) monumentala skulptur ”DNA-molekyl” utfördes på uppdrag av Statens konstråd.
1995 – 400 år sedan återöppnandet
År 1995 uppmärksammades 400-årsminnet av återupprättandet 1595. Med tanke på det stora 500-årsjubileet 1977 valde man en mer begränsad form: ett jubileumskvartal mellan mars och juni.
Rektor Stig Strömholm beskrev det som en balansakt. Temat blev ”det åter grönskande Uppsala universitet” – Universitas Upsaliensis Revirescens.
Inslag under jubileumskvartalet
- Jubileumsdag 15 mars
- Vetenskapliga symposier 22–25 mars
- Jubileumsboken Universitetets bildvärld
- Vårkonsert där Allmänna Sången framförde Carmina Burana av Carl Orff
- Invigning av Medicinhistoriska museet
- Studentutställningen ”Studiosus – student i Uppsala”
- Donation från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse till bland annat Museum Gustavianum