”Barnets bästa” i palliativ vård
Region Uppsala organiserade en temadag om palliativ vård av barn och unga.
10 oktober anordnades Temadagen för palliativ vård av Region Uppsala. I år med fokus på palliativ vård av barn och unga. William Bülow O’Nils var där och pratade ”barnets bästa”.
William Bülow O’Nils är universitetslektor i medicinsk etik.
När det inte längre går att bota, hur ser man då till barnets bästa? Palliativ vård väcker svåra etiska och existentiella frågor. Både hos barnen själva, deras familjer och hälso- och sjukvårdspersonalen som möter dem.
Palliativ vård innebär inte sällan att man gör svåra avvägningar mellan att förlänga livet och att minska lidandet. Barnets vilja, förståelse och mognad ska vägas mot föräldrars önskningar och medicinska bedömningar. Det finns sällan ett självklart svar om vad som är bäst för barnet.
”När det gäller barn är det viktigt att se till det enskilda barnets fysiska och psykiska välbefinnande såväl som dess känslomässiga och existentiella behov. Det är viktigt att låta barnet komma till tals och inkluderas, dels för att det annars kan vara svårt att veta vad som är bäst för ett enskilt barn, men också för att det handlar om grundläggande respekt,” säger William Bülow O’Nils, universitetslektor i biomedicinsk etik vid Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik.
William Bülow O’Nils presenterade principen om barnets bästa och hur den, sedd som en bioetisk princip, ska förstås i kontexten palliativ vård av barn och unga.
Anna Holm Bodin
William Bülow O'Nils presentation börjar 30 minuter och 40 sekunder in i filmen.
Om "barnets bästa"
Artikel 3.1 i barnkonventionen
Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.