Samarbeten och initiativ

De senaste åren har rapport efter rapport från tunga instanser pekat på brister i välfärdssystemet för personer med funktionsnedsättningar. Kortfattat kan det sägas att utvecklingen mot jämlika levnadsvillkor inte bara har avstannat, utan har backat. Livsvillkoren har försämrats inom flera samhällsområden, vilket ger en negativ inverkan på både hälsa och livskvalitet för personer med funktionsnedsättningar.

Initiativet Forskare för förändring kom till för att synliggöra och motverka denna utveckling.

Sveriges politiska ambition om ett inkluderande samhälle och förverkligande av mänskliga rättigheter för alla, tycks alltmer stå i skarp kontrast till den verklighet många personer med funktionsnedsättningar lever i. Socialstyrelsen har rapporterat dystra siffror om insatser till personer med funktionsnedsättningar, och konstaterat att livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är sämre bland dessa personer jämfört med befolkningen i övrigt. Antalet beviljade samhällsinsatser till dessa personer minskar, och det varierar stort över landet om man kan få sina rättigheter tillgodosedda. Dessutom ökar långvarigt ekonomiskt bistånd bland personer med funktionsnedsättning, samtidigt som det minskar för befolkningen som helhet.

Enligt Institutet för mänskliga rättigheter brister förverkligandet av mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar i Sverige. Bland annat saknas rättsmedel för att driva vissa rättighetsfrågor som exempelvis hjälpmedel, tolktjänst, rehabilitering, hälso- och sjukvård samt diskriminering inom polis och rättsväsendet. FN:s funktionsrättskommitté fann vid sin senaste granskning av Sveriges efterlevnad av funktionsrättskonventionen (2024) att det svenska välfärdssystemet har allvarliga brister gällande möjligheter för personer med funktionsnedsättningar att utkräva sina rättigheter.

Kommittén rekommenderar därför bland annat att Sverige utvecklar en nationell strategi för ökad rättvisa för personer med funktionsnedsättning, en strategi som bland annat rymmer förändrade processregler i rättssystemet och mer effektiva klagomålsförfaranden och prövningsmekanismer. Man menar att kunskaperna även behöver höjas när det gäller vart man kan vända sig för att klaga eller för att få stöd och upprättelse när ens rättigheter kränks. Sammantaget ger det ovanstående en bild av att en redan utsatt grupp i samhället blivit alltmer utsatt.

Inom akademin har man sedan länge uppmärksammat den negativa utvecklingen och de bristande levnadsvillkoren och stöd- och hjälpinsatserna för personer med funktionsnedsättningar. Forskare inom funktionshinderområdet har under lång tid belyst både orsaker till sådana brister och vilka konsekvenser de medfört – för enskilda individer, på gruppnivå och i samhället i stort.

Forskning om funktionshinder både belyser och förklarar ojämlikheter i hälsa, ekonomi och livsvillkor mellan personer med funktions-nedsättningar och övriga befolkningen, men ger också förslag på lösningar. Funktionshinderforskning spelar därmed en viktig roll i samhället, inte minst genom att bidra med kunskapsunderlag för beslut som sträcker sig längre än kortsiktiga besparingskrav. De beskrivna försämringarna i välfärdssystemen, tillsammans med en ökad insikt om att forskningsresultat sällan plockas upp av beslutsfattare eller i samhälls-debatten, har bidragit till att funktionshinderforskare vid svenska lärosäten nu gått samman för att mobilisera en motkraft till den utveckling vi konstaterar.

Genom centrumbildningarna för funktionshinderforskning vid Umeå och Uppsala universitet startades det nationella initiativet Forskare för förändring i början av 2025. Initiativet består av ett årslångt samtal fördelat på fyra träffar som vänder sig till forskare aktiva vid svenska lärosäten med intresse för funktionshinderfrågor. Den övergripande tanken med träffarna är att forskare genom att gå samman kan bli en kraft för att öka förståelsen för vad utvecklingen innebär för funktionshindrades livssituation och för samhället i stort. Denna kraft kan användas på olika sätt, exempelvis genom att mer aktivt delta i samhällsdebatten, identifiera kunskaps-luckor och forskningsbehov, utveckla nya metoder för forskning och nya former för spridning av kunskaper till gagn för beslutsfattare, omsorgsgivare, anhöriga och personer som lever med funktionsnedsättningar.

Till det första samtalstillfället i februari 2025 var ett 60-tal forskare anmälda, och engagemanget var stort. Många uttryckte en önskan att inte bara identifiera, utreda och diskutera problem, utan också att bidra med sina kunskaper och erfarenheter för att hitta (nya) vägar och strategier som kan motverka den negativa utvecklingen. På så sätt är initiativet tydligt framåtsyftande, med en ambition att gå från ord till handling. Gemensamt konstaterade vi att funktionshinder-forskningens resultat och analyser i högre utsträckning bör finnas med i samhällsdebatt och politiska beslut för att främja rättvisa, rättssäkerhet och mer hållbara välfärdssystem. Forskare för förändring är en motreaktion mot dagsläget i samhället, med ett tydligt budskap: samhällsutvecklingen bör bygga på forskningsbaserad kunskap och det är hög tid att flytta upp en forskningsbaserad funktionshinderpolitik på den politiska agendan.

Vi är många forskare som vill bidra till en positiv samhällsförändring för personer med funktionsnedsättningar – och därigenom till ett bättre samhälle för alla!

Initiativtagare:

Jens Ineland Föreståndare UCFF, Umeå universitet

Therése Fridström Montoya Föreståndare CFF, Uppsala Universitet