Nya hedersdoktorer vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten

Hedersdoktorer vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2026

Andreas Kirschning

Andreas Kirschning har varit professor vid Institutet för organisk kemi vid Leibniz Universität Hannover sedan oktober 2000. Han är internationellt erkänd som syntetisk organisk kemist med fokus på naturprodukter, där användningen av tekniker och metoder från andra vetenskapsområden, såsom livsvetenskaper och ingenjörsvetenskap, är ett kännetecken för hans forskning.

1991 inledde han sin självständiga forskning vid Clausthal University of Technology och blev 1996 professor (habilitation) innan han utnämndes till C4-professor vid Leibniz Universität Hannover, där han har arbetat sedan dess. Där var han direktör för institutet för organisk kemi (10 år) och vice dekan (8 år). Sedan 2002 har han varit ansvarig för internationellt student- och forskarutbyte inom kemi och livsvetenskaper. I denna roll har han, som en del av sitt arbete som ERASMUS-koordinator vid Leibniz Universität Hannover, byggt upp ett stort internationellt nätverk.

År 2023 erhöll Andreas Kirschning ett stipendium från Wenner-Gren Stiftelsen för en tremånaders vistelse vid Kemiska institutionen – BMC, Uppsala universitet, vilket gav honom möjlighet att bekanta sig med det svenska akademiska systemet. Han har tilldelats Tage Erlander-professuren från Vetenskapsrådet för år 2027 och är affilierad till 20 procent vid Institutionen för kemi – BMC som oavlönad gästprofessor under perioden 2025–2029. Han har handlett mer än 80 doktorsavhandlingar och många fler examensarbeten, masteruppsatser och kandidatuppsatser.

Arjan Koning

Arjan Koning är teoretisk kärnfysiker och en världsledande expert inom kärndata, där han samordnar och bedriver forskning och utveckling inom området. För närvarande gör han detta som chef för sektionen för kärndata vid IAEA. Arjan Konings bidrag till den internationella utvecklingen av kärndata rör områden som sträcker sig från kärnteknik via astrofysik till medicinska tillämpningar.

Arjan Koning har utvecklat och publicerat olika kärnmodeller, särskilt den optiska modellen som numera är känd som "Koning-Delaroche-modellen". Hans vetenskapliga produktion omfattar fler än 400 artiklar med tillsammans över 25 000 citeringar. Arjan Koning är huvudutvecklare för kärnmodellkoden TALYS som är den mest använda koden världen över.

Som forskningsledare har Arjan Koning koordinerat flera internationella projekt och har varit ordförande för det europeiska JEFF-projektet från 2003 - 2010, ett OECD/NEA-konsortium med cirka 50 deltagare som utvecklar det europeiska kärndatabiblioteket. Han har även tidigare varit programchef för det största kärnforskningsprogrammet vid NRG, Nederländerna, och rådgivare till det nederländska näringslivsdepartementet (Ministry of Economic affairs) om ”nuclear science”.

Koning promoverades inom teoretisk fysik vid Universitet i Groningen 1992 och har samarbetat med forskare från Uppsala universitet sedan slutet av 90-talet, bland annat som biträdande handledare. Han har varit adjungerad professor vid Uppsala universitet från 2013 till 2019, och i många av hans publikationer har han Uppsala universitet som vetenskaplig adress.

Roxane Maranger

Roxane Maranger är limnolog och ledande inom studiet av hur mänsklig inverkan och klimatförändringar påverkar vattenkvalitet och utsläpp av växthusgaser i både inlandsvatten och hav. Hon har varit president för Association for the Sciences of Limnology and Oceanography (ASLO), den främsta internationella organisationen för forskning om sjöarnas och havens ekologi. Hon är också en tidigare gästprofessor vid Uppsala universitet och har ett nära samarbete med forskare på alla nivåer, från doktorander till professorer.

Hon är en viktig förebild för yngre forskare, som hon aktivt stöttar bland annat genom skrivsessioner och diskussioner om olika aspekter av en forskarkarriär. I samarbete med kollegor vid Uppsala universitet har hon visat hur insjöarnas strandzoner globalt bidrar till det globala kolkretsloppet. Detta samarbete fortsätter i ett nytt projekt vid forskningsprogrammet för limnologi, finansierat av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Roxane Maranger har ett starkt intresse för hur man skapar en god akademisk arbetsmiljö. Forskare och forskarstuderande vid Institutionen för ekologi och genetik och vid programmet för limnologi ser fram emot ett fortsatt produktivt samarbete.

Anneli Björkman