Uppsala vill ta ledarroll i klimatforskningen

Klimatforskning handlar både om att förstå klimatets förändringar och om hur samhället kan hantera dem. Hur speglas den bredden i forskningen här i Uppsala?

– Uppsala universitet har en ovanligt stark och bred klimatrelaterad forskning. Här finns internationellt ledande forskning om allt från klimatfysik till hur ekosystem påverkas av klimatförändringar och hur energisystem kan ställas om. Samtidigt studeras ekonomiska konsekvenser, politiska styrmedel, juridiska ramverk och hur samhällen kan anpassa sig till ett förändrat klimat. Detta gör att vi kan koppla samman kunskap om klimatförändringar med forskning om konkreta samhälleliga och tekniska lösningar.

Vad tycker du själv är unikt med klimatforskningen vid Uppsala universitet?

– Det unika är kombinationen av vetenskaplig spets och verklig tvärvetenskap. I Uppsala finns stark forskning inom många olika delar av klimatområdet, men också en tradition av att samarbeta över ämnesgränser. Det gör att vi kan ta oss an komplexa frågor, till exempel hur klimatrisker påverkar samhällen eller vilka strategier för implementering av tekniska lösningar kan mötas med bred samhällsacceptans.

Många av de stora klimatfrågorna kräver samarbete mellan olika discipliner. Hur arbetar forskare här tillsammans?

– Tvärvetenskapligt arbete kräver engagemang från alla parter. Det kan ta tid att hitta ett gemensamt språk. Det som är nyckeln är att ha vetenskapliga mötesplatser som möjliggör kontinuerligt utbyte mellan olika discipliner. Uppsala universitet erbjuder flera sådana mötesplatser genom forskningscentrum, gästprofessurer och nätverk. I Uppsala är vi därför vana vid tvärvetenskapligt arbete, och har strukturer som stödjer dessa insatser.

Kan du ge några exempel på forskningsområden eller projekt i Uppsala?

– Det finns så mycket spännande forskning att välja från. Jag är själv koordinator för ett doktorandnätverk som tittar på hur olika extrema klimathändelser påverkar samhällen. Några av mina kollegor leder ett Wallenberg-projekt om sjöars förmåga att binda koldioxid, och vi har också det svenska konsortiet för artificiell fotosyntes. Därutöver finansierar Vetenskapsrådet en forskningsmiljö hos oss som fokuserar på hur klimathållbarhet kan förenas med ekonomisk tillväxt.

Hur kan forskningen i Uppsala bidra till samhällets arbete?

– Det som jag tycker är en styrka i Uppsala är att vårt arbete blickar utåt. Vi arbetar med näringslivet, myndigheter och samhället i stort, och tillsammans med beslutsfattare. Universitetets arbete kring klimatrisker, tekniska lösningar och samhällets anpassning stannar inte i vetenskapliga tidskrifter, utan når en bred publik.

Under året arrangeras flera konferenser och möten i Uppsala. Varför är sådana mötesplatser viktiga?

– Dessa möten samlar forskare och experter och möjliggör kunskapsutbyte och nätverkande som kan leda till nya projekt. De är dessutom viktiga för att etablera Uppsala som ett internationellt nav för klimatrelaterad forskning.

Regeringen väntas fatta beslut om de nya strategiska forskningsområdena. Vad skulle en sådan satsning betyda?

– Att få strategiska medel skulle vara en effektiv katalysator för klimatforskningen i Uppsala, och möjliggöra riktat stöd till tvärvetenskaplig forskning. Det skulle dessutom bidra till tillväxten av en ny generation forskare som kan ta sig an de stora utmaningarna med klimatomställningen.

Malin Eivergård