P4C i svensk skola
Partnering for Change (P4C) är en kanadensisk interventionsmodell helt ny i svensk kontext, som bygger på interprofessionellt samarbete, partnerskap och kunskapsöverföring för att skapa inkluderande lärmiljöer för elever i behov av stöd.
P4C är en stegvis modell (Respons- to- intervention) (Missuana et al., 2012) som inkluderar både risk- och skyddsfaktorer för utanförskap, skolmisslyckanden och psykisk ohälsa. Denna hierarkiska modell för insatser inom hälsopromotion utifrån universell, selektiv och individuell prevention har använts i skolmiljö. Insatser som bygger på denna typ av modell har varit framgångsrika i att stödja inte bara barn med funktionsnedsättning, utan alla barns delaktighet (Haug, 2020).
Projektets hypotes med stöd av tidigare forskning (Hughes., Dexter., 2011; Haug, 2020) är att anpassningar och åtgärder som implementeras på generell-, grupp- och individuell nivå via P4C modellens struktur skapar en inkluderande lärmiljö för alla elever och kan antas bidra till bättre resursutnyttjande utifrån hållbarhetsmålen i Agenda 2030 vad gäller god hälsa, välbefinnande och utbildning.
Universell design
Insatser i form av miljöanpassningar såsom digitalt stöd och universell design för lärande (UDL) har en potential att påverka delaktighet och måluppfyllelse i skolan för elever med funktionsnedsättning och i behov av särskilt stöd. Trots satsningar för barn i behov av särskilt stöd finns en stor andel barn som har bristande delaktighet och engagemang, psykisk ohälsa och som inte uppnår kunskapsmålen.
Inkluderande lärmiljö
En inkluderande lärmiljö är en förutsättning för lärande, utveckling och god hälsa. Projektet har teoretisk förankring i den miljörelativa och personcentrerade Model of Human Occupation (MOHO) (Taylor, 2017). Människans engagemang, delaktighet och utförande i aktiviteter förklaras som ett dynamiskt samspel mellan individens förmågor och förutsättningar i miljön. Enligt modellen, erbjuder miljön potentiella möjligheter och resurser, krav och begränsningar och utgör därmed en kritisk dimension som antingen stödjer eller försvårar en elevs aktivitet i skolan och inverkar på elevens delaktighet och välbefinnande. Skolmiljön ska ge barnen möjligheter att interagera med sina kamrater, lärare, utbildning, material och aktiviteter. En central aspekt är utformning av skolaktiviteter och hur dessa kan genomföras på alternativa sätt. Över tid har det skett ett perspektivskifte från fokus på begränsningar i en persons förmåga till att fokusera på miljöhinder men det är fortfarande vanligt att när elever har svårigheter i skolan läggs problemet på individen [9].
Partnerskap – kunskapsbyggande
I projektet kommer en kanadensisk innovationsdriven skolbaserad intervention Partnering for Change (P4C) implementeras och effekterna utvärderas i svensk skola där 4C står för Capacity Building through Collaboration and Coaching in Context [2]. Modellen bygger på tvärvetenskapligt samarbete, partnerskap och kunskapsöverföring (capacity building) för att skapa en hållbar förändring som möjliggör för elever att klara kunskapsmålen.