”Fokus bör vara på i vilken ålder en alkoholproblematik startar”

(Bild borttagen) Fred Nyberg, professor em., Farmaceutiska fakulteten

Socialstyrelsen har publicerat nya gränsvärden för när vården bör erbjuda stöd till personer med riskbruk av alkohol. För män sänks nivån till tio standardglas (1 standardglas motsvarar 33 cl starköl)  eller mer per vecka, för kvinnor lämnas gränsen oförändrad vid tio standardglas. Även de som dricker fyra standardglas eller mer vid samma tillfälle en gång i månaden eller oftare ska erbjudas stöd. ”Rekommendationerna är ett verktyg i vårdens arbete att fånga upp personer med ett riskbruk och att stödja en minskad alkoholkonsumtion hos dessa” säger Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen.

(Bild borttagen) En sen alkoholdebut minskar risken för beroende

– Problematiken är inte begränsad till mängden alkohol som konsumeras per månad eller vid enstaka tillfällen. Vill man gå verkligen till botten med problemet bör fokus snarare vara på när en alkoholproblematik startar. Den som börjar nyttja droger före 15 års ålder löper upp till sex gånger ökad risk att utveckla beroenden än om man väntar till 18 års ålder. Faktum är att vi redan i förskoleåldern kan identifiera barn i behov av extra stöd, och här har samhället möjlighet göra en viktig insats, konstaterar Fred Nyberg, professor em. i biologisk beroendeforskning, i en kommentar till Sveriges Radio.

• Lyssna Alkoholforskaren: skärpta råd går inte till botten med problemet

Sveriges Radio sänder just nu även Beroende med Sanna Lundell, en serie som i åtta delar belyser beroendesjukdomar ur vetenskapliga perspektiv såväl som de myter och okunskap som omger sjukdomen. I det fjärde avsnittet berättar Fred Nyberg om sin egen forskning, men ger också en överblick av det aktuella kunskapsläget.

(Bild borttagen) Sanna Lundell, journalist

– Tidigare talade man enbart om psykologiska faktorer och händelser i barndomen. Nu har man med hjärnavbildningsteknik bekräftat att droger som heroin orsakar patologiska förändringar i hjärnan som gör att man hamnar i ett ständigt sug – så kallade cravings – och söker sig tillbaka till drogen. Det enda som kan hjälpa de här personerna är att fortsätta använda drogen, och då har det inträffat förändring i hjärnans fysiologi som vi kan identifiera som ett beroende.

• Lyssna Beroende med Sanna Lundell

I serienNarkotikan och arvsynden är fokus på medberoende. Här möter vi anhöriga som dras in i sina barns kriminalitet och missbruk, bland dem Monika, vars son Johan börjar missbruka i de tidiga tonåren. Han hoppar av skolan och rymmer hemifrån. För familjen är det starten på en nedåtgående spiral som drabbar både föräldrar och syskon: ”En del saker visste jag utan att mina föräldrar visste om det. Jag tror att jag försökte skydda honom på nåt konstigt sätt. Det höll mig i skam och skuld i många år” berättar  Johans lillasyster Emelie.

– Medberoende handlar om en person som identifierar sig i en problematik där man utplånar sina egna intressen, som lägger all kraft på en älskad person som är beroende av en drog. Man förstår inte att man blir duperad, anpassar sig och ska bara ”hjälpa en gång till”. Men det tar på krafterna, det skapar stress, till sist kan man bli deprimerad och riskera att, som många tycks göra, gå in i väggen, säger Fred Nyberg som i avsnitt tre beskriver såväl problematiken som sitt eget mångåriga arbete att lyfta medberoende på samhällets agenda.

• Lyssna Narkotikan och arvsynden

LÄS ÄVEN

• Fred Nyberg: ”Flashback-trådarna ser jag främst som en rolig merit” 
• Gränslöst engagemang • Tredje uppgiften i praktiken

SE VIDEO

• Se U-FOLDs seminarier vid Almedalsveckan online

KONTAKT

(Bild borttagen) Fred Nyberg, Professor em.
Uppsala universitet, U-FOLD
E-post Fred.Nyberg@farmbio.uu.se

text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt, Daniel Stigefelt​