ABM:s småskriftserie

7. Bibliotek, bildning och läsning som arena och praktik: en festskrift till Kerstin Rydbeck

Artiklarna i denna festskrift anknyter på olika sätt till Prof. Kerstin Rydbecks forskning och akademiska karriär på Uppsala universitet. Hon har ägnat sin forskargärning till frågor som rör folkbildning, läsning och folkbibliotek. Ett flertal kapitel diskuterar således läsning från olika perspektiv, framförallt metoden Shared Reading. Det finns kapitel som anknyter till folkbildningsforskning, biblioteks- och kulturarvsforskning i Sverige och i Norden samt även artiklar som problematiserar bibliometri, universitetens offentliga roll, samt digital humaniora. Därtill belyser flera kapitel Kerstins insatser inom Uppsala universitet och i olika former av internationella samarbeten. Tanken med boken är att uppmärksamma Kerstins forskargärning, men samtidigt också skapa ett betydande bidrag till kunskap och forskning inom de områden där hon har varit och är verksam.

6. Att spara eller inte spara: De svenska arkiven och kulturarvet 1970–2010. Samuel Edquist (2019).

I den här boken analyseras de tankar och praktiker som används för bedömning i de svenska statsarkiven under åren 1970–2010. Vilka handlingar och dokument bevaras, varför och för vem? Hur har arkivforskning influerats av övergripande samhällsidéer kring arv och minne? Vikten av juridiska och institutionella ramverk analyseras, eftersom arkiven in Sveriges allmänna sektor starkt regleras. Den svenska arkivlagen från 1990 betonar att "forskningsintressen" ska tas i beaktande när beslut om vad som ska bevaras tas, och att statsarkiven är en del av "nationens kulturarv". Hur implementeras detta i praktiken? Det är visat att svenska arkivbedömningar är generellt pragmatiska och – i Schellenbergsk tradition – vilar på antaganden om behov av framtida användare av arkiven.

Boken (open accces) finns tillgänglig i DiVA-portalen.

5. Perspectives to Archaeological Information in the Digital Society. Isto Huvila (ed.) (2014).

Perspectives to Archaeological Information in the Digital Society diskuterar premisserna av att studera de implikationer och möjligheter som finns i digitaliseringen av information och informationsarbete inom arkeologi och materiella kulturarv. Att hanteringen av arkeologisk information och dokumentation är komplicerad har känts till under en längre tid, men snabba förändringar i premisserna, nya verktyg och hur arkeologi bör genomföras i den digitala tidsåldern har skiftat många av processens parametrar. Den här boken har skrivits med överinseende från forskningsprojektet Arkeologi i det digitala samhället (ARKDiS) finansierad av det svenska Vetenskapsrådet som en del av det arbete projektet utför som forskar om skapandet och implementeringen av arkeologisk kunskap.

4. Cosmopolitan Copyright. Law and Language in the Translation Zone. Eva Hemmungs Wirtén (2011).

I annalerna av internationell upphovsrättshistoria – mer eller mindre synonymt med Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk från 1886 – har översättningar en bestridd plats. Cosmopolitan Copyright undersöker den första eran av internationella upphovsrättsrelationer mellan 1886 och 1971, om hur internationella maktdynamiker, kulturella förändringar, förändringar i världstyre påverkat de begränsningar och möjligheter författarskap har i relation till lagen.

3. Spelar skolbibliotek en roll? En presentation av fem projekt från en forskningscirkel om skolbibliotek. Redaktör Kerstin Rydbeck (2009).

Skriften utgör en redovisning av arbetet inom en forskningscirkel om skolbibliotek, som bedrivits 2008-2009 vid Institutionen för ABM. Deltagarna har genomfört fem mindre studier om skolbiblioteksverksamhet ur ett lokalt perspektiv och i boken beskriver de sina undersökningar och resultat. Denna skolbibliotekscirkel har också varit ett försök att se hur forskningscirkeln fungerar som metod för Evidence Based Library and Information Practice (EBLIP).

2. Mashing-up Culture. The Rise of User-generated Content. Proceedings from the COUNTER workshop Mashing-up Culture, Uppsala University, May 13-14, 2009. Redaktörer: Eva Hemmungs Wirtén & Maria Ryman (2009).

Dessa är de förfaranden skapade i den första COUNTER workshopen "Mashing-up Culture: The Rise of User-generated Content". Samplande, mash-ups och att remixa olika innehåll är en del av den digitala kreativa miljön. Användarskapat innehåll, producerat i kanaler som YouTube och deviantART kan ses som innovativa former av samarbete och utmanar de modernistiska synsättet om vad det innebär att vara skapare och konsument.

Dessa förfaranden består av tio artiklar som tillsammans representerar en interdisciplinär och internationellt bemötande av mash-ups och användarskapat innehåll som ett digital fenomen för 2000-talet.

1. Från någon som vet till andra som inte vet. En studie av Alf Henrikson som folkbildare (2009). Jesper Ducander.

I denna skrift presenteras Alf Henrikson i rollen som folkbildare och hans verksamhet inom olika folkbildande sammanhang. Henrikson presenteras här som föreläsare, hans medverkan i radio och television samt delar av hans historiska författarskap. Här ges också en inblick i hur Henrikson själv såg på folkbildning och hur den skulle bedrivas.

Jesper Ducander är bibliotekarie och detta är hans licentiatuppsats i biblioteks- och informationsvetenskap.