Lisa Gartz, specialist skulptur & svensk konst

Vad har du haft för dig sedan du tog din examen på Föremålsantikvarieprogrammet?

För min del har det blivit en hel del olika arbeten och engagemang sedan jag slutade på Föremålsantikvarieprogrammet på Gotland. Men samtliga dessa har ändå varit inom mina intresseområden och där jag haft användning av min utbildning. Jag har bl.a. arbetat som museilärare på de kungliga slotten, drivit en antikvarisk firma tillsammans med två forna kursare, arbetat med föremål på Nordiska museet, jobbat på Auktionskompaniet, arbetat för tidningen Antikvärlden, suttit i styrelsen för en internationell konferens om antika orientaliska mattor och sedan lite över fyra år arbetat heltid som intendent på konstavdelningen på Bukowskis Auktioner.

Vad har du för arbetsuppgifter?

Idag arbetar jag som specialist på äldre måleri och klassisk skulptur på Bukowskis. Det dagliga arbetet innebär att bedöma äkthet, ålder, kondition m.m. samt katalogisera konstföremålen dvs. skriva om konstverkens historia, tidigare ägare, konstnären själv, sätta in

föremålet i sin historiska kontext samt inte minst att värdera det som vi sedan bjuder ut på auktion. Emellanåt innebär arbetet att gräva i arkiv, kontakta museala institutioner i Sverige och utlandet och hålla kontakt med externa experter. Förfrågningar om värdering och bedömning av föremål kommer via exempelvis hembesök jag gör, direktinlämning eller e-post och arbetet innebär att ta in affärer, expertisera föremålen och analysera marknaden, sätta pris samt hjälpa till och förmedla verken till samlare, institutioner, handlare m.m. Så rollen som intendent/specialist innebär att både fungera som kontakt med säljare och köpare och vara specialiserad inom ett huvudområde.

Jag håller föredrag och visningar runt om i landet, inte minst inför auktionerna och jag är en av huvudlärarna på kursen ”Young collectors” som hålls i Bukowskis regi.

Varför valde du Föremålsantikvarieprogrammet på Gotland?

För att mina största intressen är konst, antikviteter och historia. Det var den enda utbildningen i sitt slag. Jag ville arbeta i den bransch där jag är idag och på Föremålsantikvarieprogrammet hade jag möjlighet att läsa, inte bara den så nödvändiga konstvetenskapen, utan också om material, om exempelvis olika träslag och metaller och hur dessa åldras över tid. På programmet gick man också in på föremålshistoria på ett sätt som traditionellt aldrig görs om man läser konstvetenskap. Vi lärde oss också om allt från olika stolstyper, vad man gör med textila material angripna av mögel i museisamlingar till belysningshistoria eller vad plast verkligen innehåller.

Vad har du med dig för erfarenheter/upplevelser från din utbildning?

Många trevliga minnen förstås – inte minst när vi reste runt i södra England och besökte slott och herresäten, museer i Oxford och Bath. Det var nog en av höjdpunkterna för mig! Men också många bra och intressanta möten under hela utbildningens gång med specialister som kom och föreläste inom sina områden. Det kunde vara en expert på konservering av läderföremål från historiska museet eller en specialist på silverstämplar och barocka dryckeskannor. Flertalet av dessa forskare och föreläsare har jag haft kontakt med en eller annan gång efteråt.

På så kort tid hinner man förstås inte fördjupa sig i alla ämnen men jag vet numera ofta var jag ska börja leta, vilka böcker jag ska börja slå i eller var jag kan kolla vidare.

Har du några tips för nyblivna föremålsantikvarier?

Var djärva! Använd exempelvis gästföreläsarna och andra till att ge tips och råd. Har du ett specialintresse inom ett område, våga då fråga om du kan få praktik eller liknande där man arbetar med just det. Det är absolut ingen som tar illa upp för att man ringer och frågar! Tvärtom så kan det bara vara smickrande och visar på framåtanda! Häng på alla projekt du kan, en tillfällig anställning på annan ort kanske inte låter så lockande men har du några sådana i bagaget så har du plötsligt den cv du behöver för de mer lockande jobben. Fundera på vad du verkligen vill - är det bevarandet och vårdandet av vårt gemensamma kulturarv som ligger dig varmast om hjärtat, är det att skriva och forska om föremålen som får dig att gå igång eller är det lyckan över att rent fysiskt vända, vrida och ta på föremålen? Det ena behöver förstås inte utesluta det andra men det kanske säger något om var du helst bör inrikta ditt sökande för en framtida yrkesbana. Vill du arbeta privat, musealt, kanske driva eget eller fortsätta den akademiska banan?