Moralens politik och geograﬁ

Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt äratt förförsta gången empiriskt tillämpa en tongivande socialpsykologisk teori om moralens roll i politisk åsiktsbildning och polarisering, Moral Foundations Theory (MFT), i en större svensk population. Eftersom projektet bygger påenkät-och registerdata av en kvalitet som ärunik förSverige, inhämtad till 2024 års omgång av Gemenskapsbarometern, rymmer det en möjlighet att både göra en pionjärartad analys av svenskars politiska uppfattningar i en mängd olika skärningar och presentera nya infallsvinklar påteorin MFT som sådan. Projektet förefaller oss
som ett intressant och naturligt komplement till det av Lars Trägårdh, i
samarbete med Länsförsäkringsbolagens forskningsfond, bedrivna
forskningsprojektet om tillit, trygghet och gemenskap.

Teoretisk utgångspunkt

MFT utgår från den forskning som ϐinner att människan inte föds som ett
oskrivet blad i moraliskt hänseende och föreslår, att vi pågrund av evolutionära processer ärlagda mot vissa bestämda moraliska värden (foundations) som antingen är individualistiskt betonade eller gemenskapsorienterade (Haidt & Joseph 2004; 2007). Det finns, enligt teorins ursprungliga arkitekt, åtminstone sex olika: frihet, rättvisa, omsorg, lojalitet, auktoritet och helighet i betydelsen okränkbarhet (Haidt 2012).

De kombinationer av värden – ”moraliska matriser” – som faller sig mest
naturliga förmänniskor har, enligt teorin, en avgörande betydelse förderas
politiska uppfattningar. Liberaler tenderar att vara lagda mot frihet, rättvisa och omsorg, och värdera lojalitet, auktoritet och helighet lågt. Konservativa personer äri stället benägna att bejaka alla sex värden mer eller mindre lika mycket, men tolkar förmodligen innebörden av frihet, rättvisa och omsorg annorlunda än liberaler. (Begreppen ärtillämpbara i en europeisk kontext och gårutöver höger-vänsterskalan; se Wennström 2021.)

Denna skillnad kan prövas empiriskt genom enkäten Moral Foundations
Questionnaire (MFQ; Graham et al 2009; 2011). En omfattande metaanalys av studier som har använt MFQ finner, att skillnaden mellan liberal och konservativ moral verkligen existerar (Kivikangas et al 2021).

Hittills har teorin MFT inte prövats i ett svenskt sammanhang, förutom i en mycket liten och sannolikt icke-representativ population (Nilsson & Erlandsson 2015). Ett rikt dataset ϐinns i den senaste upplagan av Gemenskapsbarometern, vari en enkätfråga bygger direkt på MFQ och ett stort antal andra frågor lämpar sig välfören analys i linje med teorin MFT.

Preliminära forskningsfrågor

1) Är svenskar annorlunda?
a) Existerar alla sex moraliska värden i den svenska populationen?
b) Hur förhåller sig resultatet till besläktade undersökningar som World
Values Survey?
c) Hur grupperar sig partisympatierna?

2) Moralens determinanter och geografi
a) Hur varierar moralen med individens egenskaper (t.ex. kön, etnicitet,
utbildning, inkomst)?
b) Finns det geograϐiska variationer inom Sverige (mellan stad/landsbygd,
kommuner, stadsdelar)?
c) Existerar det en moralisk segregation mellan medborgare längs antingen a) eller b) eller både och?

3) Hur förhåller sig resultaten till:
a) De olika tillitsformerna (partikulärtillit, generell tillit, lokalsamhälletillit)
b) Försvars/motståndsvilja
c) Betoning av nationell identitet

Projektstart

2025-09-01

Finansiär

LF Forskningsstiftelse

Forskare

Lars Trägårdh, gästprofessor, IBF (projektledare)
Daniel Almén, forskare i nationalekonomi, IBF
Johan Wennström, forskare, IBF