Arbete och välfärd i Sveriges nya era av migration – en interdisciplinär studie av temporära uppehållstillstånds påverkan på flyktingars och makthavares beteende

Vår nutid är präglad av krig, konflikt och stora flyktingströmmar. I denna tidsålder förblir inkludering av migranter med flyktingbakgrund ett "lömskt” teoretiskt problem. Två idéer har styrt policyutvecklingen inom detta område; en med tyngdpunkt på migranters rättigheter och en annan med tyngdpunkt på deras skyldigheter som en förutsättning för fullt medlemskap. Parallellt har forskare noterat en restriktiv policytrend, både globalt och i de nordiska länderna, där en betoning av migranters skyldigheter har blivit den nya normen (Hinnfors & Jungar, 2024). Inom den restriktiva politiken har tillfälliga uppehållstillstånd en nyckelfunktion då de gör det möjligt för nationalstater att neka tillträde, i form av fullt medlemskap, till migranter som inte uppfyller vissa kriterier. Sedan juli 2016 är Sverige ett exempel på denna policytrend då ett
inkluderande förhållningssätt till migration plötslig övergavs och tillfälliga uppehållstillstånd infördes (Dahlstedt & Neergaard, 2019).

Trots ett växande forskningsintresse, som visat att temporära uppehållstillstånd har en positiv effekt på deltagande på arbetsmarknaden men reducerar deltagande i studier (Jutvik och Robinson, 2020) och en negativ inverkan på välmående (Jutvik och Holmqvist, 2025), saknas idag viktig kunskap. Forskningsfältet är begränsat till analyser över kortare tidsperioder och mindre urval (t.ex. Elstrud, 2020; Lind et al., 2023). Trots att kunskapen om effekter saknas, diskuteras idag införandet av än mer restriktiva regler. Det finns därmed ett påtagligt behov av ny kunskap som baseras på större migrantpopulationer för att möjliggöra intersektionella analyser över tid. Det är särskilt viktigt att förstå effekten bland kvinnor och barn, två grupper som anses särskilt sårbara (Rädda Barnen, 2023).

Vårt projekt syftar till att kartlägga integrationsmönster över tid och analysera effekten av uppehållstillstånd på flyktingars inkludering inom arbetsmarknaden, studier, och välfärdssystemet. Vi utgår från följande
forskningsfrågor:

Hur påverkar tillfälliga uppehållstillstånd flyktingars integration på arbetsmarknaden (inkomst, arbetssektorer) samt inom utbildning (studiemedel, examen) och välfärd?
Upplever institutioner/tillhandahållare av välfärdstjänster att förändringen av migrationspolitiken förändrat deras ansvarsområden gentemot klienter?
Hur påverkar tillfälliga uppehållstillstånd flyktingars uppfattningar om möjligheter till inkludering på arbetsmarknaden samt inom utbildning och välfärd?

Data och metoder

Vårt tvärvetenskapliga projekt introducerar och utvecklar en unik databas som består av register-, enkät- och intervjudata. I en innovativ design identifierar projektet 20,000 individer som beviljades uppehållstillstånd i Sverige 2016 vid införandet av den restriktiva politiken. Hälften av denna grupp (10,000) beviljades ett tillfälligt uppehållstillstånd och den andra hälften (10,000) beviljades permanenta tillstånd, vilket möjliggör en jämförelse. Vi kompletterar vår kvantitativa data med djupintervjuer med representanter för välfärdssystemen. Vi använder en rad analysmetoder i form av deskriptiv statistik, OLS-skattningar och kvasi-experimentella och tematiska analyser.

Relevans

Vi fokuserar på spänningsförhållandet mellan tidsbegränsade uppehållstillstånd, som för närvarande är inbyggt i vår migrationspolitik, och utvecklingen av en permanent, självförsörjande, utbildad och hälsosam arbetskraft. Att förstå policyskapares och policymottagares perspektiv ger kunskap viktig för lyckad integration och bra välfärdssystem. Vårt projekt bidrar därmed med ny kunskap om de potentiellt oavsiktliga konsekvenserna av den nuvarande migrationspolitiken som idag saknas i den allmänna och politiska debatten.

Genomförande

Projektet genomförs i 3 delar (ett per år). Våra kostnader är relaterade till löner, fältarbete, datainsamling, kommunikation, samarbete och öppna publikationer.

Projektstart

2026-01-01

Finansiär

Forte

Forskare

Emma Holmqvist, forskare i kulturgeografi, IBF (projektledare)
Kristoffer Jutvik, biträdande lektor, Linköpings universitet

Samverkanspartners

Enheten för social hållbarhet, Samhällsbyggnadskontoret, Norrköpings kommun

Studieförbundet Sensus