Föreläsningsserier

Hägerströmföreläsningarna

Initiativet till föreläsningsserien “Hägerströmföreläsningarna” togs av den tidigare professorn i teoretisk filosofi Stig Kanger. Tanken var att en internationellt erkänd filosof skulle bjudas in för att under en veckas tid ge fem föreläsningar med ett gemensamt tema samt att i samband med detta träffa lärare och doktorander vid institutionen för diskussioner och umgänge. Serien inleddes 1971 med Konrad Marc-Wogau (även han tidigare professor i teoretisk filosofi i Uppsala) som den första föreläsaren. Listan på hägerströmföreläsare omfattar många av nittonhundratalets mest framstående filosofer, såsom W. V. Quine, David Lewis, Alonzo Church, Amartya Sen, Donald Davidson, Martha Nussbaum och Hilary Putnam.

Hägerströmföreläsningarna gavs varje år fram till 2009, mellan 2009 och 2022 vartannat år och fr.o.m. 2022 återigen varje år. Fr.o.m. 2017 är antalet föreläsningar tre.

2024 Mary Margaret McCabe

'Common among friends': Socratic Method and Conversational Justice

2023 Robert Hopkins

Sensory Imaging

2022 Wlodek Rabinowicz

Incommensurability in Value, Put to Work

2020 Karen Bennett (flyttade till 2021)

Building, Causing, and the Nonfundamental

2017 Kendall Walton

Abstraction and Aboutness in the Arts (kopia av ursprunglig webbsida)

2015 Rae Langton

Accomodating Injustice (kopia av ursprunglig webbsida)

2013 Timothy Williamson

Logic as Metaphysics

2011 Michael J. Zimmerman

Reconsidering the Moral Significance of Ignorance

2009 Bas van Fraassen

The Empirist Alternative

2008 Simon Blackburn

Pragmatists versus Frege: from Berkeley to Putnam

2007 Allan Gibbard

Meaning as a Normative Concept

2006 Ian Hacking

Five lectures: Kinds of people: moving targets; Autism: the very earliest days; Autism now; Obesity – where did the Body-Mass Index come from?; Nietzsche: “Unspeakably more depends on what things are called than on what they are”

2005 John McDowell

Mind in Action

2004 Marie McGinn

Wittgenstein’s Early Philosophy of Logic and Language

2003 Julia Annas

Virtue Ethics

2002 Christine Korsgaard

Self-Constitution: Action, Identity, and Integrity

2001 Richard Jeffrey

From Logical Empiricism To Radical Probabilism

2000 M. J. Cresswell

Telling It Like It Isn’t: The Importance of Falsity

1999 Margaret A. Bode

Creativity, Life and Mind

1997 Hidé Ishiguro

On Reference and Interpretation: Some Reflections on Frege’s Context Principle

1996 Judith Jarvis Thomson

Scepticism About Morality

1995 Martha C. Nussbaum

The Emotions

1994 John Broome

Weighing Lives

1993 D. Hugh Mellor

Causality

1991 Richard M. Hare

Ethical Theories: A Taxonomy

1990 Hilary Putnam

Does Philosophy Have a Future?

1989 Sören Halldén

Det förbryllade djuret: begreppsutveckling och evolutionär kunskapsteori

1988 David Kaplan

Word and Belief

1987 Dagfinn Føllesdal

Mening og Erfaring

1985 Saul Kripke

Time and Identity

1984 Wilhelm K. Essler

Some Notes on Induction, or Presystematic Considerations Concerning the Presuppositions of Induction and the Realm of Application of Methods of Inductive Logic in Induction.

1983 Jaakko Hintikka

Verum Organum, or the True Logic of Scientific Discovery

1981 Ingemar Hedenius

Sokrates och Jesus

1980 Donald Davidson

Towards a Unified Theory of Meaning and Action

1979 Erik Stenius

Semantik och evidens

1978 Amartya Sen

Welfare and Rights

1977 David Lewis

Causal Explanation

1976 Alonzo Church

Comparison of Russell’s Resolution of the Semantical Antinomies with That of Tarski

1975 Peter Geach

The Virtues

1974 Patrick Suppes

Probabilistic Metaphysics

1973 Willard Van Orman Quine

The Roots of Reference

1972 Georg Henrik von Wright

Kausalitet och frihet

1971 Konrad Marc-Wogau

Axel Hägerström och Uppsalaskolan

Porträtt i svart-vitt av Axel Hägerström

Phalén-picnicen

Porträtt i svart-vitt av Adolf Phalén

Vid det första Nordiska logiksymposiet, som ägde rum vid Filosofiska institutionen Åbo akademi 1968, väcktes idén om en årligen återkommande sammankomst mellan filosofer från Åbo akademi och Filosofiska institutionen i Uppsala. Vid dessa sammankomster, som fick namnet ”Phalén-picnicen” och som tog sin början 1970, hölls föredrag, seminarier och diskussioner under ett par dagar. Kulmen i denna första serie av sammankomster var ett Nordiskt språkfilosofiskt symposium med nära 200 deltagare som ägde rum 1974. Symposiet inleddes i Uppsala och efter en gemensam båtresa, fortsatte och avslutades symposiet i Åbo, bl.a. med en paneldiskussion om filosofins uppgift, i vilken professorerna L. Hertzberg, S. Kanger, K.E. Tranöy och G.H. von Wright deltog.

I samband med att professuren i filosofi vid Åbo akademi blev vakant flera år under 80-talet skedde ett avbrott i Picnic-sammankomsterna. De återupptogs 1993 och de har sedan dess ägt rum varje år. Uppslutningen bland studenter och lärare har varit stor. Picnic-sammankomsterna har resulterat i ett flertal forskningssamarbeten mellan filosofer från Uppsala och Åbo, men även i student- och lärarutbyte samt samarbete inom forskarutbildningen.

Phalén-picnic 2019

Filosofiska institutionen, Uppsala universitet, och SCAS

Picnicens hemsida (kopia av ursprunglig webbsida)

Phalén-picnic 2013

Åbo Akademi University, Turku
Picnicen utgörs av den internationella konferensen "The Contemporary Significance of Ordinary Language Philosophy", ett samarbete mellan Uppsala, Åbo och The Nordic Wittgenstein Society.

Phalén-picnic 2012

Filosofiska Institutionen, Uppsala universitet

Program (PDF) Pdf, 169 kB.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin