Miljonregn över ett forskningsprojekt om AI-skapade röster

Robot som spratar

Bild: AI och Lasse Blom

Vetenskapsrådet ger nära 18 miljoner kronor till forskningsprojektet ”VOICE. AI-skapade röster. Rättsliga och samhälleliga perspektiv”. Huvudsökande för projektet är Katja de Vries, universitetslektor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen.

Under de senaste åren har generativ AI tagit världen med storm – på gott och ont. Framstegen inom TTS (text-to-speech) gör det numera möjligt att skapa verklighetstrogna syntetiska röster som härmar dialekter/sociolekter, andningsljud, intonationer och känslor, inklusive röstkloner av specifika mänskliga röster. Syntetiska röster används allt oftare i spel, filmer, musik, ljudböcker, smarta högtalare och chatbots. I ett tekniskt perspektiv innebär det att du kan få din e-post, tidning eller roman uppläst av en röst som exempelvis liknar Astrid Lindgrens, rapparen Snoop Doggs eller din avlidna mormors. Men vad gäller rättsligt? Hur ska AI-röster regleras? Vad bör samhället sträva efter?

Avsaknaden av klarhet kring det rättsliga skyddet för AI-genererade röster är problematisk. Frågan om vems röster vi hör och vem som tjänar på det har stora samhälleliga återverkningar – demokratiska, kulturella, symboliska. Utvecklingen bör inte styras enbart av marknadskrafter eller isolerade juridiska analyser. Forskningsmiljön VOICE (2025–2030) syftar till att (a) skapa tvärvetenskapliga perspektiv på användningen av syntetiska röster i kultur och kreativ sektor; som (b) stöttar rättslig forskning som har betydelse för demokrati, konstitutionella rättigheter för medborgare, kreativ innovation och konstnärlig frihet; vilket resulterar i (c) forskning inom juridik, litteratursociologi, människa–datorinteraktion och etnomusikologi samt (d) praktiska verktyg för att stärka konstnärers och medborgares rättigheter med hänsyn till deras röster.

Den tvärvetenskapliga forskningsmiljön VOICE fokuserar på fem övergripande teman som rör röst och AI:

1) autenticitet vs. synteticitet;
2) döda vs. levande röster;
3) kroppslighet vs.kroppslöshet;
4) konsumentval och röstbubblor;
5) makt och juridiska frågor i praktiken.

 

Förutom kärnan av fyra spetsforskare och en doktorand utgörs forskningsmiljön VOICE av ytterligare 25–35 forskare och andra ”kritiska vänner” som bjuds in i och deltar i workshops.

Forskare inom VOICE-projektet

Katja de Vries, André Holzapfel, Karl Berglund och Kıvanç Tatar

Mer om VOICE-projektet

Anslagsgivare: Vetenskapsrådet

Beviljat belopp: 17 985 000 kronor

Tidsperiod för projektet: 2025-2030

Huvudsökande forskare:

Katja de Vries (UU), universitetslektor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen

Medsökande forskare:

Karl Berglund (UU), biträdande universitetslektor i litteraturvetenskap vid Institutionen för litteraturvetenskap och retorik

André Holzapfel (KTH), universitetslektor i medieteknik och interaktionsdesign

Kıvanç Tatar (Chalmers), biträdande universitetslektor i datavetenskap och AI, konstnär/teknolog/forskare som arbetar i skärningspunkten mellan musik, maskininlärning, artificiell intelligens, interaktiv konst, design och interaktion mellan människa och dator

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin