Är socialtjänstens öppenvårdsinsatser till hjälp för barnet?

Liten flicka sitter på staket

Foto: Peter Ekvall/Mostphotos

Idag saknas kunskap om kommunens egen öppenvård och de insatser som socialtjänsten ger till utsatta barn och deras familjer. Denna studie bidrar till kunskap om socialtjänstens öppenvårdsinsatser är till hjälp för barnet, och om uppföljningsverktyget "Barnets berättelse som en röd tråd" bl.a. bidrar till att barnets uppgifter om problemet överlämnas till den aktör som ger familjen stöd, och stödjer professionella att göra välgrundade bedömningar.

Grundinformation

  • Period: 2024-04-01 – 2028-03-31
  • Budget: 6 951 998 kr
  • Finansiär: Forte

Hur kan vi så länge enbart haft fokus på de placerade barnen och myndighetsutövandet, när den absoluta majoriteten barn (98%) får öppenvårdsinsatser? Även de barnen lever i väldigt utsatta situationer. Och ändå vet vi ingenting om öppenvården, deras insatser och om de är ändamålsenliga och verkningsfulla.

Säger forskningsledare Maria Heimer

Beskrivning

Trots att många utsatta barn idag är i behov av skydd och stöd från socialtjänsten så saknas kunskap om de öppenvårdsinsatser som ges är till hjälp för barnet. Uppföljningsverktyget "Barnets berättelse som en röd tråd" är skapat för att se till att barnets uppgifter om problemet förs vidare till öppenvården som ger insatsen, och att barnet hörs kontinuerligt under insatsen för att följa om stödet leder till en förbättring i barnets situation utifrån de identifierade problemen - det vill säga det som är socialtjänstens kärnuppdrag. Forskning visar att så är det inte idag.

Läs mer om Barnets berättelse som en röd tråd

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte och frågeställningar är att undersöka om uppföljningsverktyget bidrar till att täppa till kritiska informationsglapp mellan myndighet och öppenvård; förbättra barns delaktighet genom hela processen och särskilt inom insatsen; och stödja professionella att göra en välgrundad bedömning om insatsen varit till hjälp för barnet. I centrum står verksamhetens förändringsprocess över en längre tid. Om verktyget visar sig bidra till dessa förändringar så utforskas vilka framgångsfaktorerna och hindren är för att verksamheten ska fortsätta att systematiskt tillämpa verktyget över tid.

Data och metod

Data består av skriftlig dokumentation i barnärenden och intervjuer med familjebehandlare och socialsekreterare, gruppledare och chefer för öppenvård och myndighet. Både kvantitativ och kvalitativ analys kommer utföras. En jämförelse görs mellan tiden innan verktyget introduceras och under tiden som det tillämpas.

Genomförande

I studien deltar fem kommuner och stadsdelar som tillämpat verktyget under ett års tid eller längre, och fem nya kommuner som kommer att börja tillämpa verktyget. De deltagande kommunerna befinner sig i olika faser och möjliggör att förändring över en längre tid kan studeras. De deltagande kommunerna är av olika storlek.

Region Västerbotten

Projektmedlemmar

Projektledare: Maria Heimer
Medarbetare: Nanna Forsgren, Region Västerbotten, FoU Socialtjänst Barn och unga

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin