Bortom Arv vs. Miljö: gen-miljö-interaktioner och politiskt beteende
Redan Aristoteles hävdade att människan av naturen är ett politiskt djur. Alla mänskliga kulturer har någon form av politiska strukturer – från äldsteråd eller klaner till parlament – och i alla samhällen finns sociala försäkringar – i moderna samhällen har skatter och bidrag fått ersätta delning av jaktbyte och fångst. Men om vi är politiska av naturen, så skiljer sig det politiska innehållet mellan människor åt dramatiskt. Vissa röstar alltid, medan andra stannar på soffan. Vissa vill ha hög skatt, medan andra vill behålla mer själva. Varför är vi så olika?
Grundinformation
- Period: 2024-01-01 – 2026-12-31
- Budget: 4 700 000 kr
- Finansiär: Vetenskapsrådet
Beskrivning
Traditionellt sett har samhällsvetenskaperna fokuserat på förklaringar som gäller vår sociala bakgrund eller hur vi uppfostrats. Idag vet vi dock att detta inte är hela berättelsen. Ett stort antal studier har visat att även de gener vi föds med i viss mån påverkar vilka vi blir som politiska varelser.
Den effekt som våra gener har sker dock inte i ett vakuum: även om de spelar roll för vilka vi blir som politiska varelser, så påverkas sättet de uttrycks på sannolikt av den omkringliggande miljön. Samma genetiska faktorer kan således antagligen leda till helt olika utfall beroende på om man t.ex. befinner sig i ett demokratiskt eller auktoritärt samhälle, eller om man vuxit upp i en fattig eller rik familj. Detta fenomen brukar kallas för gen-miljö-interaktion, och det finns goda skäl att tro att det är särskilt viktigt att ta hänsyn till sådana interaktioner för att förstå just politiskt beteende.
Forskningen vet dock än så länge väldigt lite om hur dessa interaktioner i så fall ser ut. Vilka gener och vilka miljöfaktorer är det som samspelar för att forma oss som politiska varelser? I det här projektet utforskar vi detta. Med hjälp av de senaste årens framsteg inom genetisk teknologi och metodik ägnar vi oss åt att kartlägga både de genetiska faktorer som kan ligga bakom skillnader i politiskt beteende, men också de faktorer i vår miljö som styr vilken effekt dessa gener har. Förhoppningen är att denna kunskap kan bidra till en djupare och mer nyanserad förståelse av politisk ojämlikhet och polarisering, och i slutändan till en större förståelse och tolerans för våra olikheter.