Bruno Debaenst

Universitetslektor i rättshistoria, Docent vid Juridiska institutionen; Professorer, lärare, forskare

Telefon:
073-469 78 32
E-post:
Bruno.Debaenst@jur.uu.se
Besöksadress:
Trädgårdsgatan 1, Trädgårdsgatan 20
Postadress:
Box 512
751 20 UPPSALA

Ladda ned kontaktuppgifter

CV:
Ladda ned CV

Kort presentation

Hej! Jag är en belgisk (flamländsk) rättshistoriker. Sedan 2018 arbetar jag som lektor och docent i rättshistoria vid Juridiska fakulteten på Uppsala universitet. Jag är intresserad av belgisk, svensk och komparativ rättshistoria.

Mitt namn uttalas på svenska som "Debånst".

Nyckelord

  • rättshistoria

Biografi

Jag har akademiska examina i historia (1999), juridik (2003) och kriminologi (2006).

Mellan 2003 och 2008 var jag verksam som advokat vid advokatsamfundet i Gent.

År 2005 anställdes jag som heltidsassistent vid Ghent Institute for Legal History (Instituut voor Rechtsgeschiedenis), där jag specialiserade mig på rättshistoria.

År 2006 påbörjade jag mitt doktorandprojekt om juridifieringen av arbetsolyckor i 1800-talets Belgien. Jag disputerade framgångsrikt 2010, mer än ett år innan min assistenttjänst avslutades.

År 2012 tilldelades jag ett treårigt postdoktoralt stipendium från Research Foundation – Flanders (Fonds Wetenschappelijk Onderzoek, FWO).

Under 2015–2016 var jag gästprofessor vid Ghent University.

Sedan 2018 är jag verksam vid Uppsala universitet som universitetslektor och docent i rättshistoria.

År 2022 tillbringade jag sex månader i USA som Uppsala universitets gästprofessor vid University of Minnesota Law School.

År 2025 tilldelades jag titeln Excellent lärare.

Forskning

Min pågående forskning är strukturerad kring tre huvudsakliga forskningsaxlar:

Forskningsaxel I: Den belgiska och internationella socialrättens historia

Denna forskningsaxel stod i centrum för min doktorsavhandling (2006–2010) och min postdoktorala forskning (2010–2015). Sedan jag tillträdde min tjänst i Sverige 2018 har jag fortsatt att utveckla denna inriktning och samtidigt breddat den till nya teman.

Den 5–6 maj 2023 deltog jag exempelvis, på inbjudan av professor Thorsten Keiser, i konferensen Lohngerechtigkeit i Giessen (Tyskland), med anledning av min expertis inom den belgiska socialrättens historia.

År 2024 blev jag inbjuden av BEGASOZ (Belgian Association for Labour Law and Social Security Law) att bidra med en rättshistorisk artikel till dess biennala konferens Law at the Service of Social Progress. Artikeln författades tillsammans med min tidigare doktorand Jasper Van de Woestijne, som också är specialist inom socialrättens historia.

Jag har även fortsatt min forskning om internationella organisationer. I detta sammanhang deltog jag i ISLSSL:s XIV europeiska regionalkongress, vilket resulterade i en engelskspråkig publikation hos Springer. Därutöver samarbetade jag med brasilianska kollegor, vilket ledde till två portugisiskspråkiga publikationer tillsammans med Moise Alves Soares.

År 2025 publicerade jag två bokkapitel på nederländska om den belgiska socialrättens historia: ett om de belgiska arbetsdomstolarnas historia och ett – tillsammans med professor emeritus Patrick Humblet (Ghent University), specialist på strejkrätt – om den straffrättsliga repressionen av strejkande i Belgien.

Forskningsaxel II: Allmän belgisk rättshistoria

Min andra forskningsaxel rör allmän belgisk rättshistoria. Sedan 2018 har jag utforskat ett flertal nya teman inom detta fält.

År 2019 deltog jag i en internationell konferens i Helsingfors om rättshjälp, där jag höll ett föredrag och senare bidrog med ett bokkapitel om rättshjälpens historia i Belgien. År 2020 skrev jag ett kapitel om belgisk rättskultur i volymen Comparing Legal Cultures, redigerad av Søren Koch och Jørn Øyrehagen Sunde. En reviderad version publicerades 2023 av Springer i en volym redigerad av Søren Koch och Marius Kjøllstad.

Jag har även varit inbjuden vid två tillfällen till Max Planck-institutet för rättshistoria och rättsteori (Tyskland). Den första inbjudan gällde ett forskningsprojekt om konfliktlösning, inom vilket jag publicerade ett tyskspråkigt kapitel om konfliktlösningens historia i Belgien. Den andra samlade europeiska och latinamerikanska rättshistoriker och resulterade i artikeln The Tower of Babelgium, där jag analyserar de rättshistoriska konsekvenserna av Belgiens komplexa språkliga landskap.

Under min vistelse som gästprofessor vid University of Minnesota Law School samarbetade jag nära med Ryan Greenwood, bibliotekarie med ansvar för Rare Books. Jag upptäckte att biblioteket innehade flera exemplar av Praxis Rerum Criminalium, författad av den flamländske 1500-talsjuristen Joost de Damhoudere. Då verket visade sig vara en plagierad version av ett tidigare manuskript medverkade jag i en podcast, och resultaten utvecklades därefter till två refereegranskade artiklar, en på nederländska och en på engelska.

Forskningsaxel III: Svensk rättshistoria

Efter att ha påbörjat min verksamhet i Sverige engagerade jag mig naturligt i svensk rättshistoria, inledningsvis genom min undervisning. En betydande del av kursen i komparativ rättshistoria behandlar svensk rättsutveckling. Genom att arbeta med litteraturen, leda seminarier, examinera samt bedöma över 2 000 studentuppsatser inom en rad rättshistoriska ämnen har svensk rättshistoria blivit en integrerad del av min vetenskapliga kompetens.

Mellan höstterminen 2020 och höstterminen 2025 har jag handlett 35 masteruppsatser i rättshistoria vid Uppsala universitet, varav merparten behandlade ämnen inom svensk rättshistoria. Jag betraktar sådan handledning som en form av ”grå forskning”: även om studenten utför huvuddelen av det empiriska arbetet deltar handledaren aktivt i forskningsprocessen, bidrar med analytiska perspektiv och hjälper till att övervinna metodologiska och källkritiska utmaningar. I denna mening utgör handledning en form av forskning genom ombud.

Jag har även bedrivit egen forskning och publicerat arbeten inom svensk rättshistoria. År 2019 bidrog jag med en engelskspråkig artikel till vänboken till min företrädare Carl Gustaf Spangenberg. I december 2023 inbjöds jag av Association des historiens des facultés de droit (Frankrike) att delta i en konferens i Paris om svensk rättshistorias ställning. Konferensen bestod av fem rundabordssamtal om bland annat forskning och undervisning i rättshistoria i Sverige. Mitt bidrag, skrivet på franska, är under publicering.

År 2025 publicerade jag en artikel på svenska om undervisningen i rättshistoria i Uppsala och Sverige i fakultetens årsbok. Jag bidrog även till vänboken till Marianne Dahlén med kapitlet Legal Her-Story (på engelska), med fokus på kvinnors ställning i undervisningen i svensk rättshistoria.

Flera av mina artiklar har vuxit fram direkt ur min undervisning. En engelskspråkig artikel om den allmänna opinionen och dess roll i rättsstaten utvecklades ur diskussioner i min avancerade kurs om historiska rättegångar. En annan artikel, på engelska, om juridisk futurologi ur ett rättshistoriskt perspektiv – publicerad i tidskriften Rechtskultur – bygger på en föreläsning som jag hållit sedan 2019.

Jag har därutöver publicerat vetenskapliga artiklar på svenska om svensk rättshistoria. Inom den konstitutionella rättens historia skrev jag en artikel om förhistorien till 1974 års regeringsform (RF 1974) med anledning av dess 50-årsjubileum. Jag publicerade även en artikel om miljörättens historia i Sverige i vänboken till professor Charlotta Zetterberg (2025), där jag analyserade ett område som hittills i stor utsträckning har förbisetts av såväl rättshistoriker som miljörättsforskare.

Bruno Debaenst

Publikationer

Urval av publikationer

Senaste publikationer

Alla publikationer

Artiklar i tidskrift

Böcker

Doktorsavhandlingar, monografi

Kapitel i böcker, delar av antologi

Samlingsverk (redaktörskap)

Övriga

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin