Mattias Legnér

Mattias Legnér är professor i kulturvård och docent i historia. I sin forskning har han särskilt intresserat sig för bevarande, förstörelse och skydd av kulturarv i ett historiskt perspektiv. Under senare år har forskningen kommit att kretsa allt mer kring hur kulturarv behandlas före, under och efter väpnade konflikter.

"Kulturarv – en måltavla i krig"

Nyheter om forskningen på LinkedIn

Mattias Legnér disputerade 2004 vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Doktorsavhandlingens titel var Fäderneslandets rätta beskrivning. Mötet mellan antikvarisk forskning och ekonomisk nyttokult i 1700-talets Sverige (Svenska Litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 2004). Han blev universitetslektor i kulturvård vid Högskolan på Gotland 2008, docent i historia 2011 och är sedan 2013 professor i kulturvård vid Uppsala Universitet. Legnér har lett 15 forskningsprojekt med finansiering från bl.a. Vetenskapsrådet, Riksantikvarieämbetet, Energimyndigheten och Svenska kyrkan. Han har också arbetat som forskare vid Linköpings universitet och Johns Hopkins University, och som lärare i historia vid Oberlin College, USA.

Mattias Legnérs forskning behandlar hur kulturarv i olika former (fr.a. byggnader och samlingar) har identifierats, värderats och förvaltats sedan 1800-talet Forskningen kretsar sedan en längre tid kring två områden: dels vad konflikter gör med kulturarv och vice versa, dels energihushållning i hus i såväl modern som äldre tid.

Det första området behandlar kulturarvsprocesser i relation till beredskap, kriser och konflikter. I boken Värden att värna. Kulturminnesvård som statsintresse i Norden vid tiden för andra världskriget (Makadam Förlag, 2022) behandlas hur kulturarv på olika sätt skyddades, förstördes och utnyttjades i politiska syften i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Utvecklingen i de olika länderna påverkades av hur de kom att bli involverade i kriget. Boken är recenserad i Fornvännen 117 (2022), Bebyggelsehistorisk tidskrift 82, Rig 2023:1, Fortidsminneforeningen Årbok 2022, Ethnologia Fennica 49:2, och i Nordeuropaforum - Zeitschrift für Kulturstudien (2023). Några röster om boken:

• "Alla intresserade av byggnads- och evakueringsresonemang har mycket att hämta i Värden att värna." (Stefan Bohman, docent och fd museichef)
• "Värden att värna (är) inte bara en upplysande, välberättad och vacker bok, utan också en viktig bok"; "den ger ett historiskt djup och tidigare erfarenheter till länsstyrelsernas och museernas pågående arbete med katastrofberedskap ..." (Mirja Arnshav, fil dr, Statens maritima och transporthistoriska museer)
• "Denne boken er både lesverdig og lærerik.Den lykkes med å vise hvordan nordisk kulturminnepolitikk ble gjennomført før og under andre verdenskrig, men også hvordan den i stor grad ble formet av samfunnsutviklingen." (Kristoffer Eliassen Grini, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet)

Sedan 2022 fortsätter han denna forskning genom att i samarbete med FOI undersöka samtida processer för kulturarvssektorns beredskap och roll i det civila försvaret (se nedan).

Det andra forskningsområdet behandlar hur kulturarvsinstitutioner har restaurerats och förvaltats under 1800- och 1900-talen, och politik och förvaltning av bostadsbebyggelsens energianvändning under 1900-talets senare del. I boken Kulturarvet och komforten. Inomhusklimatet och förvaltningen av kulturhistoriska byggnader och samlingar 1850-1985 (2015) behandlas hur arkitekter, ingenjörer, arkivarier, bibliotekarier och intendenter har närmat sig utmaningen att göra historiskt värdefulla byggnader bekväma att vistas i samtidigt som de samlingar som finns i dem också skulle bevaras. Legnér har på detta sätt skapat en nisch eftersom mycket få humanister har engagerat sig i forskning om energianvändning i bebyggelsen.

Pågående projekt (som projektledare och forskare)

Beredskap för kulturarvssektorn vid höjd beredskap och krig. Finansierat av Riksantikvarieämbetet, FoU-projekt 2023-2025, i samarbete med Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI. Syftet är att skapa en djupare förståelse för förutsättningarna för att skydda kulturarv i händelse av krig och föreslå förbättringar i beredskapsplaneringen. Hur kan planeringen för det svenska kulturarvets skydd i krig utformas för att anpassas till dagens kulturarvssektor och en bredare beredskapsplanering för totalförsvaret? Då flera aktörer påbörjat denna planering är tidpunkten kritisk för att genomföra detta projekt. För att förstå hur det svenska kulturarvet kan skyddas krävs kontext både utifrån historiska förutsättningar som lagt grunden till dagens system samt internationella förhållanden. Det krävs även analys av hotbilden mot kulturarv i en konflikt i Sverige. Slutligen behövs även analys av metoder som kan användas för att göra nödvändiga prioriteringar av skyddsåtgärder vid höjd beredskap eller krig. Slutsatserna ska dels visa på funktionaliteten i dagens beredskapsplanering, dels komma med förslag på metoder som kan användas för att förbättra skyddet.

Skyddsaspekter på kyrkligt kulturarv vid höjd beredskap och krig. En kunskapsöversikt ur den lokala förvaltarens perspektiv. Finansierat med kyrkoantikvarisk ersättning 2023-2024. Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar ska enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950) vidta förberedelser för hur det kyrkliga arvet ska vårdas och underhållas vid höjd beredskap och krig. En väpnad konflikt kan också göra det nödvändigt att föra undan värdefulla föremål från kyrkorna. Enligt gällande regelverk har myndigheterna en nyckelroll i planeringen av dessa insatser. Syftet är att utifrån den lokala förvaltarens perspektiv ge en aktuell bild av hur religiöst kulturarv kan påverkas av väpnade konflikter. Med utgångspunkt från tillämpliga regelverk i Sverige ska studien ta fram rekommendationer om hur ett delat ansvar mellan myndigheterna och Svenska kyrkans olika nivåer kan och bör se ut, med tydliga roller och ansvar. Studien ska också peka på lämpliga åtgärder som förvaltaren själv kan vidta för att minimera riskerna.

Energieffektivitet och kulturvärden i bostäder. Hur väl fungerar styrmedlen på lokal nivå? Energimyndigheten, projektbidrag 2020-2024. Projektet belyser hur styrmedel för energieffektiviseringar implementeras på lokal nivå och hur de inverkar på aktörers beslut i renoveringsprocesser. Syftet är att ta fram kunskap om hur byggprocess, bygglovhantering, energirådgivning och renovering går till i fyra kommuner, varav två är storstadsområden. Målet är att bidra till en mer konsekvent användning av styrmedlen för att öka energieffektiviseringspotentialen och samtidigt skydda kulturvärden.

Tyska Ahnenerbes kulturhistoriska expeditioner i Sverige. Projektet undersöker de expeditioner som tyska Ahnenerbe sände till de nordiska länderna under 1930-talet för att söka efter bevis för att mänsklig kultur hade sitt ursprung i området. Det nyskapande här består dels i att mer utförligt undersöka motiven bakom expeditionerna och deras genomförande, dels i att analysera hur expeditionernas uppfattades och diskuterades i det svenska samhället, både på lokal nivå och nationell. Konkret handlade det om två längre resor som företogs av fornforskaren Herman Wirth med stöd från det nazityska forskningsinstitutet Ahnenerbe 1935–36. I centrum stod hällristningar i Bohuslän som Wirth dokumenterade för att bygga en historia om hur mänskligheten hade utvecklats långt norrut på jorden och sedan spritts över världen. Men Wirth var verksam i Sverige både före och långt efter att dessa resor genomförts. Studien bygger på arkivmaterial, litteratur, material som finns i museer och besök på platser som studerades av expeditionerna. Finansiering från Åke Wibergs stiftelse och Letterstedtska föreningen.

Avslutade projekt (som projektledare)

Gotlands Museum 150 år. Finansiering från bl.a. Gotlandsfonden, 2022-2023. En jubileumsskrift framställdes till Gotlands Museums 150-årsfirande 2025.

Renoveringspraktiker i ödehus: Bättre förutsättningar för varsam energieffektivisering. Energimyndigheten, projektbidrag 2022-2024. Ett samarbete med Chalmers tekniska högskola.

Skydd av kulturarv. Kunskapsöversikt för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Riksantikvarieämbetet. Uppdragsforskning 2021-2022.

Bränsleekonomi och uppvärmning vid Skoklosters slott. Carl Göran Adelswärds stiftelse, 2021-23.

Monumentskydd i Norden under andra världskriget. Carl Göran Adelswärds stiftelse, Magnus Bergvalls stiftelse, Brusewitz donationsfond, Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond, 2018-21.

En granskning av tidigare styrmedel för energieffektivisering i byggnader och deras effekter på energianvändning och kulturhistoriska värden.Energimyndigheten, projektbidrag 2015–2019.

Attacker på kulturarv: orsaker och konsekvenser sedda ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.Uppsala universitet, strategiskt forskningsanslag för Campus Gotland 2016. Ett samarbete mellan Konstvetenskapliga institutionen och Institutionen för freds- och konfliktforskning.

Kulturarvsnoden: En forskningsnod vid Campus Gotland. Uppsala universitet, forskningsanslag 2016–2018.

Ett historiskt perspektiv på energieffektivisering i byggnader. Energimyndigheten, projektbidrag 2011-2015.

Förvaltningsplaner för kulturhistoriskt värdefulla byggnader (pilotstudie). Riksantikvarieämbetet, projektbidrag 2014.

Kulturarvet och komforten. Frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturhistoriska byggnader under 1900-talet. Vetenskapsrådet, projektbidrag 2010-2015.

Industriarv och kulturmiljöpolicy i stadsförnyelseprocesser. Tema Q, Linköpings universitet 2006-2008.

Doktorandhandledning

2022- Elsa Bane, doktorand i kulturvård (huvudhandledare)

2021- Susanna Carlsten, doktorand i kulturvård (huvudhandledare)

2018–22 Simona Bravaglieri, doktorand i restaureringsarkitektur, Politecnico Di Milano, Italien (biträdande handledare)

2011–17 Mikael Hammelev Jörgensen, doktorand i kulturvård vid Göteborgs Universitet (huvudhandledare)

LinkedIn-profil

Filmer

• Kort informationsfilm (3 min): "Kulturarv – en måltavla i krig"
• Huvudtalare vid Svenska kyrkans kulturarvskonferens om beredskap och ett motståndskraftigt samhälle 22 maj 2023.
• Skyddet av kulturarv vid krig - ca 4:10 in i filmen.
• "The protection and destruction of heritage: From the Second World War to the war in Ukraine", 1 december 2022.
• Samtal med Riksantikvarieämbetet om kulturarv som måltavla (2015)
• Energianvändning inomhus i historien
• "Vad tål ett världsarv?" (Almedalsveckan 2015)

Poddar/intervjuer

• Intervju i Sveriges hembygdsförbunds podd Resten är i historia, avsnittet "Kulturarv i konflikt" (8 mars 2023)
• I podcasten "Arkeologi & Historia Blekinge" (2 december 2022) pratar Mattias med Lena König om hur kulturarv kan påverkas i krig och hur det också påverkar minnet av konflikter.
• Godmorgon världen 21 maj 2023: Mattias intervjuas om skydd av kulturarv i konflikter.
• Vetenskapsradion Historia 15 mars 2022
• Kulturfonden Sverige-Finland intervjuar Mattias om hans forskning i finländska arkiv
• Reportage i Kyrkans tidning om arbetet med att planera för skydd av kyrkligt kulturarv vid krig och kris (4 mars 2024)
• Mattias intervjuad av Kyrkans tidning om hur Svenska kyrkans kulturarv kan skyddas (9 februari 2024)
• Riksantikvarieämbetet intervjuar Mattias om politisering av kulturarv i konflikter (10 mars 2022)
• SR P1: "Så brister den svenska hanteringen av kulturarv inför en hotfull omvärld"
• P1 Kultur: "Ukrainas sju världsarv riskerar att förstöras"
• SR P1: "Maidanmuseet i stor fara om Kiev invaderas"
• Mattias tillfrågas av tidningen Publikt om planeringen för skydd av kulturarv i Sverige
• Intervju i lettisk media om hur kulturarv kan drabbas i konflikter (juni 2021)
• SR P4: "Historien finns kvar även om statyerna plockas ner" (2021)
• SR P4: konferens i Visby om varför kulturarv blir måltavlor i krig (hösten 2016)

Bloggar, ej filmade föreläsningar, m m

• Keynoteföreläsare på konferensen "Mansions at War", KAMU Espoo City Museum, 13-15 juni 2024.
• "Cultural heritage protection policies in Sweden: Breaks and continuities from the Second World War to the Russo-Ukrainian War", 8th Baltic Sea Region Cultural Heritage Forum, Gdánsk 12-13 September 2023
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bygger delar av rapporten "Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans" (31 oktober 2022) på Mattias Legnérs forskning
• Hur kan Sveriges kulturarv bevaras i ett krig? Blogginlägg på Folk och Försvars hemsida.
• Nationalmuseums överintendent i sitt nyhetsbrev från november 2022.
• Blogginlägg "Post-conflict reconstruction of cultural heritage" (2019)