Mattias Legnér

Mattias Legnér är professor i kulturvård och docent i historia. I sin forskning har han särskilt intresserat sig för bevarande, förstörelse och skydd av kulturarv i ett historiskt perspektiv. Under senare år har forskningen kommit att kretsa kring hur kulturarv behandlas före, under och efter väpnade konflikter, men också organisation och lagstiftning (nationell och internationell).

Kort informationsfilm om forskningen: "Kulturarv – en måltavla i krig"

Nyheter om forskningen på LinkedIn

Mattias Legnér disputerade 2004 vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Doktorsavhandlingens titel var Fäderneslandets rätta beskrivning. Mötet mellan antikvarisk forskning och ekonomisk nyttokult i 1700-talets Sverige (Svenska Litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 2004). Han blev universitetslektor i kulturvård vid Högskolan på Gotland 2008, docent i historia 2011 och är sedan 2013 professor i kulturvård vid Uppsala Universitet. Legnér har lett 15 forskningsprojekt med finansiering från bl.a. Vetenskapsrådet, Riksantikvarieämbetet, Energimyndigheten och Svenska kyrkan. Han har också arbetat som forskare vid Linköpings universitet och Johns Hopkins University, och som lärare i historia vid Oberlin College, USA.

Legnér är ledamot i Riksantikvarieämbetets insynsråd.

Mattias Legnérs forskning behandlar hur kulturarv i olika former (fr.a. byggnader och samlingar) identifieras, värderas och förvaltas. Senare års forskning behandla särskilt kulturarvsprocesser i relation till beredskap, kriser och konflikter. Här ingår frågeställningar om lagstiftning, regelverk och organisationer som ska skydda kulturarv.

I boken Värden att värna. Kulturminnesvård som statsintresse i Norden vid tiden för andra världskriget (Makadam Förlag, 2022) undersökte han hur kulturarv på olika sätt skyddades, förstördes och utnyttjades i politiska syften i Sverige, Finland, Norge och Danmark åren före och under andra världskriget. Utvecklingen i de olika länderna påverkades i hög grad av hur de kom att bli involverade i kriget. Recensioner av boken kan läsas i Fornvännen 117 (2022), Bebyggelsehistorisk tidskrift 82, Rig 2023:1, Fortidsminneforeningen Årbok 2022, Ethnologia Fennica 49:2, och i Nordeuropaforum - Zeitschrift für Kulturstudien (2023). Sedan 2022 fortsätter han denna forskning genom att i samarbete med FOI undersöka samtida processer för kulturarvssektorns beredskap och roll i det civila försvaret (se nedan).

Legnér skriver också museihistoria: i boken Forntid till framtid (2024) undersöker han Gotlands Fornvänners historia från sällskapets bildande 1874 till det som i dag är Gotlands museum. Jubileumsboken skrevs på uppdrag av Gotlands Fornvänner.

Ett annat forskningsområde belyser hur kulturarvsinstitutioner har restaurerats och förvaltats, och hur politiken kring samhällets energiförbrukning har påverkat bevarandet av den historiska bebyggelsen. I boken Kulturarvet och komforten. Inomhusklimatet och förvaltningen av kulturhistoriska byggnader och samlingar 1850-1985 (2015) behandlas hur arkitekter, ingenjörer, arkivarier, bibliotekarier och intendenter har närmat sig utmaningen att göra historiskt värdefulla byggnader bekväma att vistas i samtidigt som de samlingar som finns i dem också skulle bevaras. Legnér har på detta sätt skapat en nisch eftersom mycket få humanister har engagerat sig i forskning om energianvändning i bebyggelsen.

Pågående projekt (som projektledare och forskare)

Beredskap för kulturarvssektorn vid höjd beredskap och krig. Finansierat av Riksantikvarieämbetet, FoU-projekt i samarbete med Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI. Syftet är att skapa en djupare förståelse för förutsättningarna för att skydda kulturarv i händelse av krig och föreslå förbättringar i beredskapsplaneringen. Hur kan planeringen för det svenska kulturarvets skydd i krig utformas för att anpassas till dagens kulturarvssektor och en bredare beredskapsplanering för totalförsvaret? Då flera aktörer påbörjat denna planering är tidpunkten kritisk för att genomföra detta projekt. För att förstå hur det svenska kulturarvet kan skyddas krävs kontext både utifrån historiska förutsättningar som lagt grunden till dagens system samt internationella förhållanden. Det krävs även analys av hotbilden mot kulturarv i en konflikt i Sverige. Slutligen behövs även analys av metoder som kan användas för att göra nödvändiga prioriteringar av skyddsåtgärder vid höjd beredskap eller krig. Slutsatserna ska dels visa på funktionaliteten i dagens beredskapsplanering, dels komma med förslag på metoder som kan användas för att förbättra skyddet.

Skyddsaspekter på kyrkligt kulturarv vid höjd beredskap och krig. En kunskapsöversikt ur den lokala förvaltarens perspektiv. Finansierat med kyrkoantikvarisk ersättning. Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar ska enligt kulturmiljölagen (SFS 1988:950) vidta förberedelser för hur det kyrkliga arvet ska vårdas och underhållas vid höjd beredskap och krig. En väpnad konflikt kan också göra det nödvändigt att föra undan värdefulla föremål från kyrkorna. Enligt gällande regelverk har myndigheterna en nyckelroll i planeringen av dessa insatser. Syftet är att utifrån den lokala förvaltarens perspektiv ge en aktuell bild av hur religiöst kulturarv kan påverkas av väpnade konflikter. Med utgångspunkt från tillämpliga regelverk i Sverige ska studien ta fram rekommendationer om hur ett delat ansvar mellan myndigheterna och Svenska kyrkans olika nivåer kan och bör se ut, med tydliga roller och ansvar. Studien ska också peka på lämpliga åtgärder som förvaltaren själv kan vidta för att minimera riskerna.

Energieffektivitet och kulturvärden i bostäder. Hur väl fungerar styrmedlen på lokal nivå? Energimyndigheten, projektbidrag tillsammans med Chalmers Tekniska Högskola.

Avslutade projekt (som projektledare)

Gotlands Museum 150 år. Finansiering från bl.a. Gotlandsfonden, 2022-2023. En jubileumsskrift framställdes till Gotlands Museums 150-årsfirande 2025.

Renoveringspraktiker i ödehus: Bättre förutsättningar för varsam energieffektivisering. Energimyndigheten, projektbidrag 2022-2024. Ett samarbete med Chalmers tekniska högskola.

Skydd av kulturarv. Kunskapsöversikt för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Riksantikvarieämbetet. Uppdragsforskning 2021-2022.

Bränsleekonomi och uppvärmning vid Skoklosters slott. Carl Göran Adelswärds stiftelse, 2021-23.

Monumentskydd i Norden under andra världskriget. Carl Göran Adelswärds stiftelse, Magnus Bergvalls stiftelse, Brusewitz donationsfond, Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond, 2018-21.

En granskning av tidigare styrmedel för energieffektivisering i byggnader och deras effekter på energianvändning och kulturhistoriska värden. Energimyndigheten, projektbidrag 2015–2019.

Attacker på kulturarv: orsaker och konsekvenser sedda ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Uppsala universitet, strategiskt forskningsanslag för Campus Gotland 2016. Ett samarbete mellan Konstvetenskapliga institutionen och Institutionen för freds- och konfliktforskning.

Kulturarvsnoden: En forskningsnod vid Campus Gotland. Uppsala universitet, forskningsanslag 2016–2018.

Ett historiskt perspektiv på energieffektivisering i byggnader. Energimyndigheten, projektbidrag 2011-2015.

Förvaltningsplaner för kulturhistoriskt värdefulla byggnader (pilotstudie). Riksantikvarieämbetet, projektbidrag 2014.

Kulturarvet och komforten. Frågan om lämpligt inomhusklimat i kulturhistoriska byggnader under 1900-talet. Vetenskapsrådet, projektbidrag 2010-2015.

Industriarv och kulturmiljöpolicy i stadsförnyelseprocesser. Tema Q, Linköpings universitet 2006-2008.

Doktorandhandledning

2022- Elsa Bane, doktorand i kulturvård (huvudhandledare)

2021-24 Susanna Carlsten, doktorand i kulturvård (huvudhandledare)

2018–22 Simona Bravaglieri, doktorand i restaureringsarkitektur, Politecnico Di Milano, Italien (biträdande handledare)

2011–17 Mikael Hammelev Jörgensen, doktorand i kulturvård vid Göteborgs Universitet (huvudhandledare)

LinkedIn-profil

Filmer

• Kort informationsfilm (3 min): Kulturarv – en måltavla i krig
• Huvudtalare vid Svenska kyrkans kulturarvskonferens om beredskap och ett motståndskraftigt samhälle 2023.
• Skyddet av kulturarv vid krig - ca 4:10 in i filmen.
• The protection and destruction of heritage: From the Second World War to the war in Ukraine
• Samtal med Riksantikvarieämbetet om kulturarv som måltavla
• Energianvändning inomhus i historien
• Vad tål ett världsarv?

Poddar och intervjuer

• Intervju i Sveriges hembygdsförbunds podd Resten är i historia, avsnittet "Kulturarv i konflikt"
• I podcasten Arkeologi & Historia Blekinge pratar Mattias med Lena König om hur kulturarv kan påverkas i krig och hur det också påverkar minnet av konflikter.
• Godmorgon världen: Mattias intervjuas om skydd av kulturarv i konflikter.
• Vetenskapsradion Historia
• Mattias intervjuad av Kyrkans tidning om hur Svenska kyrkans kulturarv kan skyddas
• Riksantikvarieämbetet intervjuar Mattias om politisering av kulturarv i konflikter
• SR P1: Så brister den svenska hanteringen av kulturarv inför en hotfull omvärld
• P1 Kultur: Ukrainas sju världsarv riskerar att förstöras
• SR P1: Maidanmuseet i stor fara om Kiev invaderas
• Mattias tillfrågas av tidningen Publikt om planeringen för skydd av kulturarv i Sverige
• Intervju i lettisk media om hur kulturarv kan drabbas i konflikter
• SR P4: Historien finns kvar även om statyerna plockas ner
• SR P4: konferens i Visby om varför kulturarv blir måltavlor i krig

Bloggar

• Hur kan Sveriges kulturarv bevaras i ett krig? Blogginlägg på Folk och Försvars hemsida.
• Blogginlägg "Post-conflict reconstruction of cultural heritage"
• Nationalmuseums överintendent hänvisar till Mattias forskning i sitt nyhetsbrev