Mio Fredriksson

Docent (Med. Dr, Master of Social Sciences).

Forskning inriktad på styrning av hälso- och sjukvård, relationen mellan stat och landsting, politiska reformer och ideologiska värden i hälso- och sjukvården. Forskar exempelvis om vårdval, jämlik vård, prioriteringar och patient- och medborgarmedverkan.

Forskning

Forskningsintressen

Mina forskningsintressen kretsar kring politisk styrning av hälso- och sjukvård, exempelvis flernivåstyrning (stat-landsting-kommun), kunskapsstyrning, och styrning genom patienters val av vårdgivare. Jag är också intresserad av hälso- och sjukvårdsreformer; såväl de politiska idéerna bakom som reformernas effekter.

Exempelvis har jag undersökt hur riksdagspolitikerna argumenterade innan införandet av vårdval, hur kvalitetsregisterdata används i förbättringsarbete runt om i Sverige, hur politiker resonerar och handlar när landsting har ekonomiska problem samt hur patienter och medborgare tror att de bäst kan vara med och fatta beslut i hälso- och sjukvården.

Pågående projekt

Forskningsprojekt angående prioriteringsarbetet i Landstinget Dalarna
Forskningsprojektet följer den omstrukturering av hälso- och sjukvården i Landstinget Dalarna som inleddes 2015 för att få ekonomin i balans. Hur och under vilka omständigheter sådana omställningar sker, och vad som leder till ett lyckat utfall är lite känt. Det övergripande syftet i projektet är att undersöka hur storskaliga prioriteringar och rationaliseringar beslutas och genomförs i en komplex organisation med många aktörer. Aspekter som undersöks är hur beslutsprocessen gick till; dels från ledningens perspektiv dels från verksamhetschefernas. Vidare hur media porträtterade omställningsprocessen och allmänhetens kännedom och åsikter om struktur- och förändringsprocessen.

Hur påverkar statlig tillsyn välfärdens professioner?

(Projektledare Linda Moberg). Den ökade tilltron till New Public Management (NPM) har skapat ett större behov av granskning i syfte att i efterhand säkerställa att välfärdsproducenter tillhandahåller tjänster av hög kvalitet samt att de följer lagar och bindande föreskrifter. I Sverige har denna utveckling inte minst präglats av en ökad tilltro till statlig tillsyn som ett medel att styra välfärdsproducenterna. Intensifieringen av granskning har väckt frågor om hur denna utveckling påverkar välfärdsprofessionernas handlingsutrymme att självständigt besluta hur deras arbete bör genomföras för att på bästa sätt borga för en god servicekvalitet. Studier som hittills genomförts pekar på att ökad granskning inskränker professionernas handlingsutrymme eftersom de tenderar att anpassa sitt arbete till det som ska granskas. Trots att forskningen om granskning och professionellt handlingsutrymme är omfattande är det få som empiriskt har studerat hur statlig tillsyn påverkar välfärdsprofessionerna. Detta är förvånande eftersom forskningen om tillsyn indikerar att den, beroende på design och genomförande, både kan underminera och stödja professionellt handlingsutrymme. Syftet med detta projekt är att bidra till forskningen om tillsyn och professionalism genom att studera vilka inspektionsstrategier som används i tillsynen av svenska skola, vård och omsorg, samt om dessa strategier är kompatibla med professionellt handlingsutrymme.

Avslutade projekt

Nationella Kvalitetsregister

Övergripande handlar projektet om att beskriva vilka beslut och aktiviteter som genomförs på makro-, meso- och mikronivå för att kvalitetsregisterdata kommer till användning i förbättringsarbete och genererar kvalitetsförbättringar. Forskningen ska generera mer djupgående kunskaper om och djupare förståelse för hinder och möjligheter i när det gäller användningen av kvalitetsregister för att förbättra vårdkvaliteten. I forskningsprojektet avser vi att koppla samman kunskaperna om hur kvalitetsförbättringsarbete bedrivs och dess utfall (klinisk implementeringsforskning), med analysen av de mer strukturella förutsättningarna för kvalitetsarbete baserat på kvalitetsregister (förvaltningspolitisk implementeringsforskning)

Projektet finansieras av SKL och utförs av tre forskargrupper i Sverige; Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet – Hälso- och sjukvårdsforskning, Karolinska Institutet – Medical Management Centrum och Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare.

Beslutsfattande i hälso- och sjukvården

Den senaste tidens satsningar på att öka möjligheterna att delta i beslutsfattande i hälso- och sjukvården har fokuserat på att stärka patienterna. Individuellt val av vårdgivare i primärvården är ett sådant exempel. Frågan är: är svenskarna fortfarande intresserade av kollektivt beslutsfattande i hälso- och sjukvården, och iså fall, i vilka frågor? Är det någon skillnad mot hur brittiska medborgare ser på beslutsfattande? Projektets kärna utgörs av en jämförelse mellan politiska reformer och individuella preferenser i Sverige och i Storbritannien. Delaktighet och inflytande i samhället brukar beskrivas som en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Between Equity and Local Autonomy

Januari 2012 lade jag fram min avhandling ”Mellan nationell jämlikhet och lokalt självstyre i hälso- och sjukvården” (Between Equity and Local Autonomy- A Governance Dilemma in Swedish Healthcare). I avhandlingen undersökte jag spänningsförhållandet mellan nationell jämlikhet i hälso- och sjukvården och landstingens lokala självstyre. Nationell jämlikhet i hälso- och sjukvården liksom landstingens lokala självstyre är viktiga värden som stöds i svensk lagstiftning och av medborgarna.

Avhandlingen bygger studier av några av de viktigaste styrreformerna i svensk hälso- och sjukvård de senaste tio åren, exempelvis införandet av Vårdval i primärvården (2010) och Socialstyrelsens Nationella riktlinjer som utgör en del av statens kunskapsstyrning.

Sammantaget visar resultaten i avhandlingen att svensk hälso- och sjukvård håller på att recentraliseras och att staten är mer aktiv i styrningen av hälso- och sjuvården än tidigare. Det är dock oklart om styrningen avser att skapa nationell jämlikhet i hälso- och sjukvårdslagens mening. Likvärdighet är istället det uttryck som allt oftare används på central politisk nivå. Vad är det som recentraliseras? Avhandlingen visar att produktion och finansiering fortfarande är landstingens ansvar, men att alltmer av makten över planeringen förflyttas till den centrala staten. En tolkning är att landstingens autonomi på allvar utmanas om recentraliseringen fortsätter. En annan utmaning är att bibehålla eller stärka procedurerna för demokratiskt deltagande och demokratisk legitimitet på lokal nivå. När det lokala självstyret inskränks blir det svårare att anpassa hälso- och sjukvården efter lokala behov och förutsättningar, och beslut tas längre bort från medborgarnas vardag. Att hitta nya procedurer för demokratiskt deltagande utgör således en framtida utmaning.

Undervisning

Masterprogrammet i folkhälsa

• Hälso- och sjukvårdens styrning och organisation
• Metodkurs - "Forskningsdesign, metoder och statistik inom folkhälsoområdet"

Uppsatshandledning

Curriculum vitae

Med. Dr (2012). Master of Social Sciences (2006). Anställd som forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Ladda ner mer detaljerat CV ovan (vid bilden).