Karine Åkerman Sarkisian

Kort presentation

Karine Åkerman Sarkisian är universitetslektor och ämnesansvarig för ryska, samt ledamot i språkvetenskapliga fakultetsnämnden och i styrelsen för IRES, UU.

Nyckelord

• translation studies
• corpus linguistics
• hagiography
• apophthegmata patrum
• reception history
• text criticism
• stemmatology
• new philology
• text evolution
• parallell corpus
• birch bark letter

Biografi

Karine Åkerman Sarkisian har en lång erfarenhet som språklärare med de mest skiftande förutsättningarna, med högst varierande studentgrupper och miljöer. Hon har sedan 1988 undervisat i ryska och i spanska vid UU, ryska vid Tolkskolan och Försvarsutbildarna och Mittuniversitetet, varit lärare i spanska vid KTH och vid Humanistiska universitetet i Pyatigorsk (Ryssland), samt arbetat som tolk inom biståndsprojekt i Nicaragua och som språkexpert och examinator vid Kammarkollegiet.

Efter sin första universitetsexamen, MA i spanska och språkdidaktik, summa cum laude, (1979) har hon tagit masterexamen i ryska vid UU (1999), där hon sedermera doktorerade i slaviska språk 2007. Inom forskningsprojekt finansierade av VR och RJ undersöker hon receptionen av bysantinsk hagiografi och monastisk litteratur hos slaver, där hon för samman textkritiska metoder inom klassisk filologiskt forskningstradition och nya rön inom översättningsvetenskap och statistiska metoder. Korpuslingvistik är ett annat område för Karines forskningsintresse, inom vilket hon bidrar till utvecklingen av och bedriver kontrastiva studier på en parallell svensk-rysk korpus. Mer om forskning se under motsvarande flik.

För sitt engagemang som lärare och för utbildningsinsatser i Försvarsutbildarnas regi, samt för främjandet av studenters karriärvägar utanför akademin har Karine Åkerman Sarkisian tilldelats Pedagogiska priset av Uppsala Universitet (2009); Försvarsutbildarnas medalj (2014) och utsätts till Excellent lärare (2021) vid UU.

Forskning

Karine Åkerman Sarkisians forskning kretsar dels kring slaviska receptionen av bysantinsk hagiografi och monastiska tänkespråk - två texttraditioner som inte låter sig att genrebestämmas på ett entydigt sätt, då de glider i varandra och tas gärna in i samlingar av samma typ, uppförda till uppbyggelse för människan i hennes övningar för andlig kraft och moralisk perfektion. Uppförda under senantiken i monastiska miljöer har de präglat alla kulturer i den kristna delen av världen.

Karines forskning om förhållandet mellan bysantinska och slaviska handskriftstraditioner har de senaste åren rört sig från intertextualitet, stemmatologi och textkritik till att tillämpa översättningsvetenskapliga och statistiska metoder på detta äldre material. Det senare bedrivs i ett sedan 2020 pågående projekt i ett lag bestående av lingvister och statistiker inom det gränsöverskridande projektet Kulturell evolution av texter finansierat av RJ (Riksbankens Jubileumsfond) . Projektet ämnar sammanföra traditionella kodikologiska och textkritiska studier med dagens statistiska metoder, hämtade i bl.a. filogenetik och Levesteinavståndsteorin, för att studera Apophthegmata Patrum-samlingarnas och tänkespråkens evolutionära släktskap. Se https://rj.se/en/anslag/2019/cultural-evolution-of-texts/

Metodologiska principer för digital utgivning av medeltida handskrifter har legat i fokus för hennes senaste arbete med att tillsammans med kollegor vid Lunds universitet bygga upp den digitala plattformen Monastica och den relationella databasen APDB (Apophthegmata Patrum Data Base). Sedan 2017 medverkar hon i ett tvärvetenskapligt projekt Vishet och bildning. Receptionen av monastiska tänkespråk i europeisk kultur: vetenskaplig samverkan på en digital plattform vid Lunds universitet som finansierades av VR-projektet mellan 2017 och 2019. I och med Monastica har handskriftstranskriptioner, editioner och översättningar av AP-samlingar i flera språktraditioner gjorts tillgängliga för forskningen. Läs mera på https://edu.monastica.ht.lu.se/

Kontrastiv korpuslingvistik är ytterligare ett område i fokus för Karines forskningsintressen, som fortsätter Uppsala russisitikens korpustraditioner genom att bidra till utvecklingen av den svensk-ryska parallellkorpusen. Redan idag svarar den ständigt växande korpusen mot kraven på representativitet såväl numerärt som genremässigt och används för såväl kvalitativa som kvantitativa studier inom kontrastiv lingvistik. Se https://ruscorpora.ru/new/search-para-sv.html