Staffan Bengtsson

Biografi

CV

Akademiforskare 2012–1017. Filosofie doktorsexamen i estetik vid Uppsala universitet 2004. Studier i litteraturvetenskap, historia och filosofi vid Stockholms universitet, estetik vid Uppsala universitet.

Forskning

Forskningsintressen

Upplysningstid, romantik och modernism (Thorild, Geijer, Hammarsköld, Atterbom, Stagnelius; Lessing, Herder, Goethe, Friedrich Jacobi, Hölderlin, Friedrich Schlegel, Novalis, Schelling, Hegel; Benjamin, Adorno). Hermeneutik, poetik, layout, typografi, estetikens historia, bokhistoria, editionshistoria, mediehistoria, kritisk teori.

Pågående forskning

Jag arbetar vidare med vissa idéer som jag först presenterade i min doktorsavhandling om Johann Gottfried Herders skrivsätt för över 20 år sedan (Herders hieroglyf: om den okända metoden i hans författarskap, 2004). Herder har alltid varit känd för att vara en svårläst författare: dunkel, antydande, cirklande kring sitt ämne. Hans böcker är fyllda av utvikningar och omtagningar. Han arbetade ofta om sina manuskript och vissa av hans verk finns i flera avslutade men likvärdiga versioner, som inte visar prov på någon tydlig progression mot en mer linjär och klarare framställning, utan slutresultat blir alltid en form som liknar den föregående. Inom Herder-forskningen har många dragit slutsatsen att han helt enkelt var oförmögen att skriva monografier. Man har varit eniga om hans stora kapacitet att samla ihop kunskaper från när och fjärran om en mängd olika ämnen, ge dem en ny betydelse och på ett engagerande sätt förmedla detta, men man har sett honom främst som en inspiratör och inte någon som skrev verk som det lönade sig att studera närmare. Receptionen har också påverkats av att hans skrifter är så omfattande, ofta i flera band, svåra att sammanfatta, svårt att hitta belysande citat. I min doktorsavhandling försökte jag visa att det finns en metod bakom de ständiga utvikningarna, omtagningarna. 

Han skrivsätt grundar sig på en fyrdelad tankefigur som upprepas i verk efter verk: tes, separation (två delar), syntes. Har texten fler delar än fyra fungerar den fjärde delen som en tes för en ny separation. Herder ser skrivsättet som ett uttryck för människans äldsta tankeform. Layouten i originalutgåvorna antyder en annorlunda form av textorganisation än den logiskt givna och av läsaren förväntade. Detta skrivsätt var känt för den samtida kretsen kring Herder, men hölls hemligt, förmodligen främst för att det panteistiska synsätt som endast en förståelse av skrivsättet förtydligar stred mot hans roll som pastor och senare generalsuperintendent i Weimar, men genom att gömma denna estetiska form i den logiska, implicerade upptäckten av den en annan slags lagmässighet som härrörde från sinnena. Att skrivsättet emellertid så länge förblev osynligt för den moderna forskningen förklaras av den förändrade layouten i de historisk-kritiska utgåvorna av Herders verk, som forskningen efter Herders död kom att övergå till. För min del öppnades insikten om skrivsättet av den tillfälliga upptäckten av en i forskningslitteraturen tidigare okänd utgåva av det enda verk där Herder på ett någorlunda öppet sätt beskriver skrivsättet (Älteste Urkunde des Menschengeschlechts, 1774).

Efter avhandlingen genomförde jag fördjupade specialstudier av några av Herders mest omtalade verk, samt visade hur Herder metod också plockades upp av två samtida författare: den unge Goethe och den sene Lessing. Lessing bryter där mot sitt tidigare synsätt när han använder sig av Herders speciella form av bildorienterat skrivande, men som dock har litet gemensamt med den form av målande poesi som han vände sig emot i Laokoon.

Därefter övergick jag till att studera Thomas Thorilds stora verk från exilen i Greifswald: Maximum seu archimetria, som har blivit översatt från latin av Peter Sjökvist. Eftersom Thorilds tänkande också kännetecknas av panteism och i sina sena verk dessutom lyfter fram Herder som en förebild är det kanske inte överraskande att även han visade sig dela skrivsätt med ovan nämnda författare. Även Thorilds verk kännetecknas av iögonfallande typografi/layout och av en framställning som vid första anblicken framstår som osystematisk, men med en inblick i det delade skrivsättet finner man även här en speciell form av systematik.

Min nuvarande forskning är inriktad på en specialstudie av Thorilds genombrottsdikt Passionerna samt en separat studie över Thorilds inflytande på det romantiska genombrottet i Sverige. 

En inblick i skrivsättet ger inte bara en ny och meningsskapande ingång i texter som tidigare har framstått som splittrade och förvirrande. Det speciella skrivsättet involverar typografiska grepp och drag i layouten som tillåter en ny form av jämförande studier. Det medvetandegör också på ett allmänt plan hur typografi/layout kan spela en avgörande roll i texttolkning. Framhävandet av originalutgåvornas textgestaltning problematiserar editionsfilologiska antaganden om manuskriptet som rättesnöre och att författare aldrig skapar böcker.

Samarbeten

Ingår i ett forskningsnätverk mellan SCAS (Uppsala), Lichtenberg-Kolleg (Göttingen), University of Edinburgh och University of Glasgow om europeisk upplysning.

Samarbete med forskare i nylatin vid institutionen för lingvistik och filologi, under ledning av professor Hans Helander, Uppsala universitet, om översättningar av Thorilds på latin författade skrifter: Anna Fredriksson (dissertationer), Peter Sjökvist (Maximum seu archimetria och Orpheus, sive Panharmonion).

Ingår i ett nätverk av nordiska Goethe-forskare. En första konferens arrangerades av Mattias Pirholt i september 2012 i Uppsala, ett andra möte arrangeras av Liisa Steinby i november 2014 i Åbo.

Recensent för Monatshefte für deutschsprachige Literatur und Kultur.

Publikationer

Thomas Thorild, Arkimetrin. Band I–IV. Redaktör: Staffan Bengtsson. Anthropos: Göteborg, 2026.

Att läsa Thomas Thorild: kommentar till Arkimetrin och Lärdomsvärlden. (Arkimetrin, band IV.) Anthropos: Göteborg, 2026.

”Inledning” till Thomas Thorild, Det största eller Arkimetrin. (Arkimetrin, band II.) Anthropos: Göteborg, 2026, s. xxv–xlvi.

”Inledning” till Thomas Thorild, Lärdomsvärlden. (Arkimetrin, band III.) Anthropos: Göteborg, 2026.

”Brev från en vän jag kallar ’min Roußeau’: En typografisk läsning av tre tidiga fragment av Thomas Thorild”, i Kritik och beundran: Jean-Jacques Rousseau och Sverige 1750-1850, Jennie Nell & Alfred Sjödin (red). Ellerströms, 2017.

Herder and Religion, edited by Staffan Bengtsson, Heinrich Clairmont, Robert E. Norton, Johannes Schmidt and Ulrike Wagner. Heidelberg, 2016.

”Cultural Science and the Repertoire of Works: Herder’s Plastik as a Hands-on Experience”, in J. G. Herder: From Cognition to Cultural Science / Von der Erkenntnis zur Kulturwissenschaft, Beate Allert (Hg). Heidelberg, 2016.

”’Beredsamkeit’ in Lessing’s Zur Geschichte und Litteratur: A reply to Herder”, Dietmar Till (Hg), Rhetorik im 18. Jahrhundert (=Rhetorik. Ein internationales Jahrbuch, Bd. 33). Berlin/Boston, 2014.

”Von Deutscher Baukunst. Über eine deutsche Kunst, Texte zu bauen”, Mattias Pirholt & Andreas Hjort Møller (Hg), ’Darum ist die Welt so groß’. Raum, Platz und Geographie im Werk Goethes. Heidelberg, 2014.

”’Eine ganz andre Beredsamkeit’: A reader’s guide to Ueber die neuere Deutsche Litteratur”, Ralf Simon (Hg), Herders Rhetoriken im Kontext des 18. Jahrhunderts, Heidelberg, 2014.

”Challenging Linearity: Finding the perspective of Herder’s Aelteste Urkunde des Menschengeschlechts”, Sabine Gross (Hg), Herausforderung Herder / Herder as Challenge, Heidelberg, 2010.

”The Formation of ’Geist’ in Vom Geist der Ebräischen Poesie”, Daniel Weidner (Hg), Ursprung und Morgenland. Johann Gottfried Herders ’Vom Geist der Ebräischen Poesie’. Berlin, 2008.

Herders hieroglyf: om den okända metoden i hans författarskap. Diss. Uppsala, 2004.