Kartlägger föräldrars relation till skolan
Vilka skolfrågor har föräldrarna engagerat sig i? Och vad har det funnits för konflikter mellan föräldrar och skola? Det ska Sara Backman Prytz utreda i ett nytt forskningsprojekt. Foto: Tobias Sterner/BILDBYRÅN
I början av 1900-talet var det inte ovanligt med skolstrejker där missnöjda föräldrar höll barnen hemma. När välfärdssamhället växte fram ökade tilltron till skolan som institution. Sara Backman Prytz dyker in i arkiven för att undersöka hur relationen mellan föräldrar och skola sett ut under det senaste århundradet.
Det var lite si och så med elevernas närvaro även efter att den allmänna skolplikten infördes i Sverige 1882, berättar Sara Backman Prytz. En anledning var att föräldrarna var tveksamma till skolan. Det var heller inte ovanligt att föräldrar som var missnöjda med en lärare gemensamt kunde hålla sina barn hemma för att protestera. Skolstrejker var ett utbrett fenomen på 1920-talet.
− I takt med att välfärdssamhället expanderar ökar tilliten till skolan som institution. Man flyttar också över frågor om fostran till skolan. Och den idén finns kvar än idag, att det är skolan som ska ansvara för fostran av barnen, säger Sara Backman Prytz, lektor i barn- och ungdomsvetenskap
Ska skriva bok om föräldrars tillit
Hon har nyligen tillsammans med Germund Larsson och Joakim Landahl påbörjat ett forskningsprojekt som går ut på att titta på hur föräldrars relation till skolan förändrats från 1860-talet och fram till 2012. Framförallt kommer man fokusera på föräldrarnas tillit till skolan som institution. Forskningsprojektet ska mynna ut i en bok och kommer baseras på arkivmaterial så som handlingar från olika föräldraföreningar och tidningsartiklar.
Nere i källaren i Blåsenhusbiblioteket finns gamla tidningar från föreningen Hem och skola som de just nu håller på att gå igenom. Föreningen är ett exempel på det starka föräldrakollektiv som utvecklades parallellt med grundskolans framväxt under andra halvan av 1900-talet. Föräldrar organiserade sig och drev olika frågor tillsammans. Föreningen Hem och skola tyckte till exempel att betyg skulle avskaffas.
Den typen av föräldrakollektiv syns inte riktigt idag.
− Vi ser att föräldraföreningar inte alls har samma betydelse längre. Föräldrar och elever har blivit kunder på en skolmarknad och då blir det ett större individfokus. Och med det kommer också en vilja att ställa större krav på den egna skolan och lärarna, snarare än att gemensamt fokusera på skolsystemets organisering och brister Det är något som ändrats över tid.
Tema: Uppväxt
Läs fler artiklar om hur vår forskning bidrar till att skapa bättre förutsättningar för barns utveckling.
Föräldraföreningen Hem och skola gav ut en egen tidning. Ett av reportagen handlar om rökkliniker för unga. ”Det var en het fråga. Om barn skulle få röka i skolan eller inte”, säger Sara Backman Prytz. Foto: Tobias Sterner/BILDBYRÅN
Hemmasittare”, inget nytt fenomen
Förhoppningen med forskningsprojektet är att bidra med ny kunskap som kan ligga till grund för en bättre debatt om dagens skola.
− Det är viktigt att få en historisk förståelse eftersom den också kan applicera på dagens skolfrågor. Det som är intressant när man tittat i arkiven är att det ofta är samma frågor som återkommer.
Sara Backman Prytz exemplifierar med det relativt nya begreppet ”Hemmasittare” som beskriver barn som inte vill gå till skolan.
− Att ungdomar mådde dåligt och inte tog sig till skolan skedde även på tidigt 1900-tal. Senare har man kallat det för ’skolvägrare’ och idag för ’hemmasittare’ eller problematisk skolfrånvaro. Det har alltid varit en viktig skolfråga, inte minst för föräldrar till dessa barn, men debatten har sett olika ut. Därför är det lite svårt att följa att det egentligen rör sig om samma fråga.
I tidigare forskning har Backman Prytz tittat på föräldrars inställning till sexualundervisning i skolan. Just den frågan är ett exempel på när föräldrar motsatt sig. Man ansåg att det var en fråga för hemmet. Foto: Tobias Sterner/BILDBYRÅN
Tillit och motstånd
Forskningsprojektet Tillit och motstånd: Ett utbildningshistoriskt perspektiv på svenska föräldrars relation till skolan 1861–2012, pågår mellan 2024 och 2027. Projektet har beviljats drygt 5,9 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Förutom projektledare Sara Backman Prytz, deltar också Germund Larsson vid Uppsala universitet och Joakim Landahl vid Stockholms universitet.