Övergångar mellan skolstadier i fokus för ny studie
Samarbetet med kommunen möjliggör nu en gedigen interventionsstudie där kommunens fyraåringar kommer att kunna följas tills de är tio år. Foto: Mikael Wallerstedt
Hur kan man skapa så bra förutsättningar som möjligt för alla att lyckas i skolan? Det är en fråga som engagerar många. Nu startar en studie i Uppsala inom ett område där kunskap saknas: Övergångar mellan förskola och skola och vidare till högre stadier.
– Vi har sett att just övergångar kan vara knepiga. I värsta fall tappar barn som kommit efter alltmer i varje övergång. Det görs åtgärder och man provar nytt utifrån våra erfarenheter, men det finns ingen evidensbaserad metod. Så forskning behövs, säger Jan Aili, förskolechef på Uppsala kommun, som ser mycket fram emot forskningssamarbetet.
Den nya studien är ett nära samarbete mellan kommunen och Uppsala universitet, genom Gustaf Gredebäck, professor och föreståndare vid barn- och babylab. Han bekräftar att det saknas forskning om övergångar, och egentligen om förskolan i stort. Detta trots att den allmänna bilden är att en barns svårigheter kan uppstå tidigt och sen följa ett barn genom uppväxten. Inte sällan sätts åtgärder in alldeles för sent, i högstadiet.
Gustaf Gredebäck, professor och föreståndare vid barn- och babylab. Foto: Mikael Wallerstedt
Fokuserar på det positiva hos varje barn
– Vi tror att kan bidra med något viktigt genom att fokusera på just övergångar mellan skolformer, som tycks vara en nyckelfråga för barns fortsatta utveckling i skolan, säger Gustaf Gredebäck.
På Barn- och babylab studeras små barns utveckling i framför allt laboratoriemiljö, men man jobbar sedan en längre tid på att inkludera förskolan, där ju barn tillbringar mycket tid, i forskningen. Samarbetet med kommunen möjliggör nu en gedigen interventionsstudie där kommunens fyraåringar kommer att kunna följas tills de är tio år. Man kommer att ha tillgång till data från barnhälsovården och förskolan.
Samtalen som förts mellan forskarna och kommunen har varit viktiga för att hitta det bästa upplägget för studien och det verktyg som tas fram och testas. En viktig del handlar om utgångspunkten: Barns styrkor.
– Detta kommer inte att handla om barns problem utan tvärtom vill vi fokusera på det positiva hos varje barn i verktyget som tas fram. Vilka är nycklarna för att det ska fungera så bra som möjligt för barnet? Dessa nycklar är det som ska föras vidare vid en övergång, så att en ny pedagog slipper upptäcka dem på nytt i varje steg, säger Gustaf Gredebäck.
Han tror också att föräldrarna kommer att se fördelarna med att söka nycklarna. Det är nog inte ovanligt att man som förälder i sin iver att ge barnet en nystart på ny skola är skeptisk till informationsöverföring. Men här handlar det om nycklar som öppnar dörrar lämnas vidare.
Metod som kan användas nationellt
Förhoppningen är att studien ska leda fram till en evidensbaserad metod för överföringar mellan skolor, som sen kan spridas till fler nivåer och till övriga landet. Gustaf Gredebäck tror att studien dessutom kommer att ge intressant ny generell kunskap om faktorer som påverkar barns utveckling och skolgång. Det är därmed ett projekt där tillämpad forskning möter grundforskning.
– Något vi till exempel sett i förberedelsen inför denna studie, och som kan ha teoretisk och praktisk betydelse längre fram, är att förmågan att namnge kroppsdelar vid en viss ålder har koppling till ett barns fortsatta utveckling. Men det är aldrig en enda faktor som avgör hur det går i skolan och vi kommer genom vår analys att kunna få fram ett slags multidimensionellt landskap, med olika profiler, som förtydligar riskfaktorer. Det är ett väldigt spännande projekt, säger Gustaf Gredebäck.
Projektet finansieras av Skandias stiftelse Idéer för livet
Anneli Waara