”Nivån av våld mot civila i Gaza är extrem”
Sju av tio dödade i Gaza är kvinnor eller barn. Freds- och konfliktforskare Lisa Hultman menar att det finns indikationer på att dödandet av civila kan vara avsiktlig.
− I viss utsträckning får man slå mot militära mål även om det leder till civila dödsfall. Men i den omfattningen som vi ser i Gaza kan inte försvaras.
90 procent av Gazas befolkning befinner sig på flykt. Men sedan kriget startade har det blivit tydligt att inte ens de humanitära zonerna är säkra. Bland befolkningen finns därför en ovilja att lämna. Speciellt i norra Gaza, sedan det kommit uttalanden från israeliskt håll som pekar på att det finns planer på att återockupera de norra delarna.
− Det här är inte någon uttalad policy men den har ändå fått folk att bli rädda, att om de lämnar sina hem så kanske de aldrig någonsin kommer komma hem, säger Lisa Hultman, professor i freds- och konfliktvetenskap.
Hennes forskning är bland annat inriktad på hur civila drabbas av krig. Och just i denna konflikt har andelen civila som dödats varit ovanligt hög. Nyligen publicerade FN en rapport där det konstateras att sju av tio dödade i Gaza är kvinnor eller barn.
− Nivån av våld mot civila i Gaza är extrem jämfört med andra konflikter, särskilt när det gäller antalet barn som dödats. Att så många barn avlidit är också ett tydligt bevis på att det främst är civila som drabbas.
Med folkmordsanklagelser följer ett ansvar
Hur stor andel civila kan dö innan man kan börja prata om folkmord? Sydafrika har anklagat Israel för folkmord i Gaza vilket lett till att det nu pågår en utredning i internationella domstolen.
Den officiella linjen från Israel är att man bara attackerar militära mål och försöker undvika civila offer. Man anklagar också Hamas för använda civila som mänskliga sköldar. Något som Lisa Hultman menar att Hamas troligtvis har gjort till viss del. Men då ligger ansvaret på Israel att förhålla sig till det. Det är ingen ursäkt för att medvetet döda civila.
− Det finns indikationer på att det höga antalet dödsoffer i Gaza inte är en följd av oförsiktighet utan att det också kan vara avsiktligt, vilket stöds av uttalanden från vissa politiska och militära ledare. Dessa uttalanden tyder på en intention att rensa vissa områden, vilket kan peka på att ett folkmord pågår, säger hon och fortsätter:
− I viss utsträckning får man slå mot militära mål även om det leder till civila dödsfall. Men i den omfattningen som vi ser i Gaza kan inte försvaras.
Varför är man så försiktig med att använda begreppet folkmord?
− Det beror delvis på att det kommer med ett ansvar. I folkmordskonventionen slås det fast att alla stater har ett ansvar att hindra folkmord. Det innebär att om vi erkänner att det pågår ett folkmord, då faller också ett ansvar på andra stater och det internationella samfundet att agera, säger Lisa Hultman.
Hon menar också att det finns en rädsla för att stöta sig med USA som är allierat med Israel, både politiskt och militärt. Många länder i väst är beroende av USA vilket leder till en enorm försiktighet att tala om det som folkmord.
Vetorätt stoppar FN från att agera
Även om den pågående utredningen skulle komma fram till att det har begåtts folkmord, betyder inte det att kriget tar slut. Internationella domstolen har inget sådant mandat. Det är bara FN:s säkerhetsråd som kan vidta tvingande åtgärder, men där sitter USA med vetorätt. En dom skulle dock kunna skicka ett tydligt budskap.
− Det kan ändå vara en viktig signal, särskilt riktad mot USA. En signal som ifrågasätter stödet till Israel, särskilt när det handlar om att förse landet med vapen.
Viktigt att fokusera på civilbefolkningen
Just nu är det svårt att se någon lösning på konflikten, menar Lisa Hultman. Även om det skulle finns en politisk vilja att avsluta kriget, kvarstår reella hot från båda sidor. Israel har försökt eliminera hotet genom att slå ut ledare och militär kapacitet. Samtidigt har man skapat en enorm grogrund för extremism.
Hoppet vilar framförallt på att fler stater ska gå samman och utöva påtryckningar. Lisa Hultman anser att det måste till ett krav på Israel att dra sig tillbaka.
− EU-länder kan ta initiativ och sätta press men har inte tillräckligt mycket inflytande i regionen. Jag tror det krävs att USA och arabstaterna grannländerna går samman och diskuterar någon slags överenskommelse för regionen. Och sen kommer det behövas understöd av militära styrkor, någon form av internationell eller regional styrka på plats.
Fram till dess anser hon att politiker, humanitära organisationer och civilsamhället har en viktig roll att spela när det gäller hur man pratar om konflikten. Det handlar om att flytta fokus från vem som har rätt att attackera vem till att i stället stå upp för mänskliga rättigheter.
− Vi måste kunna erkänna att det på båda sidor har förekommit övergrepp av olika dimensioner. Den politiska ledningen på bägge sidor är extremistisk. Vi måste stå upp för civilbefolkningens bästa, både i Gaza och i Israel.
Sandra Gunnarsson
Tema: Orolig värld
Så kan forskning vid Uppsala universitet bidra till en säkrare framtid.