Mer tillgängliga data i Boendebarometern

Den 27 mars lanseras Boendebarometern, som är fri att använda för alla och utvecklad av bostadsforskare vid Uppsala universitet.

– Vi har byggt ett verktyg för att presentera väldigt komplicerad statistik på ett enkelt sätt. Genom att animera data blir den betydligt lättare att förstå, säger Mattias Öhman.

Han är forskare vid IBF, Institutet för bostads- och urbanforskning, som är en nationell resurs för forskning om boende, segregation och stadsutveckling.

– Det innebär att vi inte bara ska hålla på med forskning utan det ligger i själva uppdraget att vi ska bidra till politiken och samhällsdebatten i vid mening, säger han.

Otroligt bra registerdata

I Sverige har forskare stor tillgång till registerdata om befolkningen via SCB. Det finns data om inkomst, utbildning, familjebildning, fordonsinnehav och mycket mera. Information om var personer bor kan kopplas ihop med annan data via personnummer, även om informationen förstås är helt anonymiserad.

Hittills har dessa data varit svårtillgängliga även för forskare, konstaterar Mattias Öhman.

– Vi har otroligt bra data men den presenteras väldigt dåligt så jag tänkte att vi givet vårt uppdrag borde göra någonting bättre. Idén växte fram att presentera data på ett annat sätt, inspirerat av Hans Roslings presentationer när det begav sig.

Samarbete med Gapminder

Boendebarometern har utvecklats i samarbete med stiftelsen Gapminder, som grundades av forskaren Hans Rosling för att tillgängliggöra statistik. Projektet är finansierat av Länsförsäkringars forskningsstiftelse.

I verktyget presenteras data visuellt, i färg och form istället för listor och tabeller. Gränssnittet är lättillgängligt och det finns en mängd olika parametrar att välja mellan.

Mattias Öhman visar till exempel hur inkomstnivåerna i stadsdelen Danderyd har ökat rejält i relation till övriga stadsdelar i Stockholm från 90-talet till idag. Han visar också vilka regioner i Sverige som har flest invånare med eftergymnasial utbildning – där sticker universitetsstäderna ut.

– Vi vill bidra till samhällsdebatten genom att presentera en del av den statistik som finns för forskare på ett sätt som alla kan förstå, säger Mattias Öhman.

– Nu har vi ett verktyg med statistik och väntar dessutom på ännu mer data. Vår förhoppning är att vi demokratiserar tillgången till statistik och bidrar till en evidensinformerad politik.

Lätt att upptäcka avvikelser

Verktyget gör det lätt att upptäcka avvikelser och intressanta mönster, så väl för journalister och forskare som för en intresserad allmänhet. Men det kan också användas för att sticka hål på förutfattade meningar och fördomar.

– Vilka är till exempel de fattigaste områdena i Sverige? Jo, det är studentområden, med hög utbildningsnivå och låga inkomster och det är ju inte ett problem uppenbarligen. Om man inte ser det här, vilket man ser ganska snabbt med vårt verktyg, så kommer man kanske dra helt fel slutsatser, säger Mattias Öhman.

Annica Hulth