Elin Bjarnegård leder forskning om sexuell korruption

Sexuell korruption förekommer i hela världen och på alla samhällsnivåer. Ändå är begreppet ännu relativt okänt.

– Vi definierar det som missbruk av maktposition för personlig vinning i form av sex, säger Elin Bjarnegård.

Hon leder Uppsala universitets forskningsmiljö om sexuell korruption och projektet ”Sexuell korruption: Att förstå, mäta och förebygga sexuellt maktmissbruk”.

– Det är en saknad pusselbit. Korruptionslagstiftningen förutsätter att pengar eller tjänster är inblandade. Sexuell korruption faller inte heller riktigt under sexualbrott, eftersom det finns ett visst mått av frivilligt utbyte.

Utbytet kan misstas för samtycke

Tidigare har man talat om sextortion men genom att beskriva företeelsen som en form av korruption hamnar fokus mindre på offret och mer på den person som missbrukar sin makt.

När en lärare erbjuder en student ett betyg i utbyte mot en sexuell handling, eller när en polis låter bli att frihetsberöva en person i utbyte mot sex, rör det sig om sexuell korruption. Det kan också vara en roll i en teateruppsättning, en plats i ett idrottslag, ett uppehållstillstånd eller en professionell tjänst som står på spel.

– Anekdotiska exempel finns överallt. Det kan handla om antingen att ge fördelar eller ta bort rättigheter, i utbyte mot sexuella handlingar.

Utbytet som sker tolkas lätt för samtycke från offrets sida, vilket skapar ytterligare stigmatisering. Elin Bjarnegård vill understryka att det i de här fallen inte rör sig om något fullt samtycke, utan ett villkorat.

– Vi har ju alla hört uttrycket ”gå sängvägen”. Däremot har vi inget språkbruk för de personer i maktposition som gör det möjligt att ”gå sängvägen”. De som blir utsatta upplever att de är medskyldiga, säger hon.

En världsunik forskningsmiljö vid Uppsala universitet

Forskningsmiljön, med medel från Vetenskapsrådet, startades 2025. Syftet är att bidra med ny kunskap om hur sexuell korruption bäst ska förstås, mätas och förebyggas. Hittills är det enda forskningsmiljön i världen som har den här inriktningen. I sin tidigare forskning har Elin Bjarnegård fokuserat på både ekonomisk korruption och på jämställdhetsfrågor.

– Min avhandling handlade om manliga nätverk och korruption. Jag har jobbat med genus och politik under hela min karriär, i princip har all min forskning rört personer, ofta män, som utnyttjar sin makt.

Begreppet sexuell korruption var däremot nytt även för henne, när en kollega lyfte ett fall inom Sida som ingen riktigt ville ta i eftersom det inte passade in under någon befintlig kategori.

– I en värld där jämställdhet inte är så prioriterat, har vi fått mycket gehör både i och utanför akademin. Sedan vi började forska på området har det verkligen hänt mycket, både i Sverige och på internationella arenor, säger Elin Bjarnegård.

Mycket kunskap att hämta i civilsamhället

Vid Uppsala universitet började det med ett treårigt forskningsprojekt om Tanzania, ett land som sticker ut genom att ha specifik lagstiftning mot sexuell korruption. Tillsammans med kollegorna Silje Lundgren, Åsa Eldén och Dolores Calvo driver Elin Bjarnegård också UU Innovation-företaget BLEC, vars syfte är att kunna omsätta forskningen i praktiskt förändringsarbete inom organisationer och företag.

– Det finns en enorm efterfrågan på kunskap, mer än vi mäktar med under ramen för forskning. Därför startade vi företaget, säger Elin Bjarnegård som också vill lyfta civilsamhällets viktiga roll i arbetet med att förstå och förebygga sexuell korruption.

– Civilsamhället har jobbat mycket mer med de här frågorna än akademin, det är de som vet mest.

Viktigt att inte kriminalisera utsatthet

Ett viktigt led i att förebygga sexuell korruption är att underlätta rapportering och visselblåsning. Här behöver lagstiftningen förändras. Även om brotten i fråga kan sorteras under andra lagar är anmälningsbenägenheten i dag mycket låg. Sexuell korruption nämns nu för första gången i ett aktuellt svenskt betänkande om ny korruptionslagstiftning.

– Om man vet vilket brott som har begåtts är det lättare att anmäla. Det är också viktigt att inte kriminalisera att vara utsatt, bara den som missbrukar sin makt ska anses skyldig, säger Elin Bjarnegård, som samtidigt menar att man inte enbart kan förlita sig på lagstiftning.

– Vi behöver också policyer och riktlinjer på organisationsnivå. Det finns policyer mot annan korruption men också den sexuella korruptionen behöver ses från ett maktmissbruksperspektiv, snarare än ”vem har sex med vem”.

Många känner igen sig

Även om sexuell korruption är relativt nytt som begrepp, berättar Elin Bjarnegård att många uttrycker igenkänning när de får företeelsen förklarad. Det blev särskilt tydligt när forskarteamet publicerade en debattartikel i Dagens Nyheter 2025. De fick flera samtal från personer som insåg att de eller någon i deras närhet varit utsatta för just sexuell korruption. Åklagare har vittnat om att de sett många fall som kan räknas som sexuell korruption, utan att förstå att det rörde sig om en form av korruption.

– Något som många upplevt, har äntligen fått ett namn, säger Elin Bjarnegård.

Sigrid Asker