Att förverkliga naturens rättigheter: Hållbar utveckling och demokrati

Projektet Att förverkliga naturens rättigheter: Hållbar utveckling och demokrati undersöker frågeställningar som aktualiseras i Agenda 2030, FN:s måldokument för en ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling. Projektets utgångspunkt är de olika initiativ som tagits av aktivister, lagstiftare och domstolar under de senaste femton åren för att skydda naturen från exploatering genom att berg, floder eller naturen som helhet har tillskrivits egna oberoende rättigheter och ett värde i sig. Dessa initiativ går under samlingsnamnet naturens rättigheter (Rights of Nature, RoN). De har gemensamt att naturen i någon form anses vara ett subjekt med rättigheter. Idén om att naturen har egna rättigheter är en av många möjliga vägar att nå målsättningarna i Agenda 2030.

Vi undersöker potentialen i föreställningen om naturen som ett självständigt rättssubjekt ur ett politiskt, juridiskt och historiskt perspektiv. Idén om naturens rättigheter och naturen som rättssubjekt framstår som ett nytt sätt att tänka om rättigheter. Men vi placerar det i en längre tradition av liberalism och rättighetstänkande där individuell äganderätt, avtalsfrihet och rättssubjektivitet är både bärande idéer och grundläggande förutsättningar.

I denna liberala tradition finns inbyggda spänningar mellan individ, kollektiv och ”naturen”. Vi har identifierat fyra centrala spänningsfält som vi undersöker närmare i projektet: (1) motsättningen mellan äganderätt och RoN, (2) spänningen mellan mänskliga rättigheter och RoN, (3) motsättningen mellan individuella och kollektiva rättigheter, (4) svårigheten för demokratiska institutioner som skyddar individuella mänskliga rättigheter att också garantera rättigheter för icke-mänskliga subjekt.

Dessa frågor innebär utmaningar för dagens liberala marknadsekonomier. Vi menar att historien kan bidra till förståelsen av problematiken kring RoN som möjlig väg för en hållbar och inkluderande utveckling.

Nyheter

Intervjuer

Projektets forskningsassistent Anton Andersen genomförde 14 intervjuer med individer vars arbete involverar miljöskydd eller användning av dess resurser. Vår analys av dessa intervjuer finns i vår artikel "Contemplating Rights of Nature in Sweden: Democratic Legitimacy, Conflict, and Centralization of Power". Artikeln visar hur oro för skadan på demokratiska system bygger på flera sammankopplade antaganden om relationer mellan människa och natur, gränserna för mänsklig kunskap om naturen och spridningen av konflikter som uppstår genom erkännandet av naturens rättigheter. Artikeln är en del av Nordic Environmental Law Journal 2024 Special Issue.

Specialnumret Nordisk Miljörättslig Tidskrift 2024

Specialnumret Nordisk Miljörättslig Tidskrift 2024 är baserat på vårt symposium från 2023, ”Nationellt intresse, representation och staten: Implikationer för erkännandet av naturens rättigheter”. Projektmedlemmar fungerade som gästredaktörer för specialnumret. Numret innehåller artiklar från nästan alla presentatörer under symposiet. Det innehåller också ytterligare artiklar, inklusive bidrag från symposiets deltagare.

Alla artiklar från numret är fritt tillgängliga på tidskriftens webbsida. Nedan följer populärvetenskapliga sammanfattningar av varje bidrag:

1. Marianne Dahlén och Victoria Enkvist, “Rights of Nature meets the Swedish Constitution”

Med fokus på rättsfallen Cementa och Girjas undersöker denna artikel vad det nuvarande svenska grundlagsskyddet för naturen säger oss om möjligheten till erkännande av naturens rättigheter. Lösningarna i dessa fall visar hur juridiska tolkningar och politiska förhandlingar har lett till att miljöhänsyn har minimerats.

2. Seth Epstein och Anton Andersen, “Contemplating Rights of Nature in Sweden: Democratic Legitimacy, Conflict, and Centralization of Power”

Baserat på intervjuer genomförda av forskningsassistenten Anton Andersen undersöker denna artikel uppfattningar i Sverige om hur ett erkännande av naturen som ett rättighetsbärande rättssubjekt skulle strida mot de mål som identifierats i FN:s agenda för hållbar utveckling 2030 för “Peace, Justice and Strong Institutions.”

3. Claes Tängh Wrangel, “Dreaming of a Decolonial Language? The Limits of Posthuman Critique in the Anthropocene”

Denna artikel kritiserar hur forskare som Bruno Latour har särskiljt modernitet från antropocen. Den efterlyser större noggrannhet i hur vi tänker kring skillnaderna mellan dessa perioder.

4. Love Rönnelid, “Rights critique and rights of nature – a guide for developing strategic awareness when attempting to protect nature through legal rights”

Naturens rättigheter, liksom andra försök att förändra hur människor agerar, bygger på en rättighetscentrerad strategi. Denna artikel tillämpar historisk kritik av begränsningarna och nackdelarna med denna strategi på naturens rättigheter.

5. Maria Refors Legge, “The Symbolic Nature of Legal Rights”

Denna artikel drar paralleller mellan utmaningar som förespråkare för naturens

rättigheter och barns rättigheter står inför. Den antyder att dessa utmaningar kan leda till att lagstiftning och erkännande av rättigheter antas, vilket till stor del kan vara symboliskt.

6. Jonas Hultin Rosenberg, “The Democratic Inclusion of Nature: Exploring the Categorical Extension of the All-Affected Principle”

Denna artikel undersöker hur principen om alla som påverkas, som innebär att alla som påverkas av beslut inom en politisk jurisdiktion bör tillerkännas politisk inkludering, skulle kunna utvidgas till att omfatta naturliga entiteter, inklusive icke-medvetande organismer.

7. Lauren Strumos, “Religion, Nonreligion and Nature’s Rights: What’s the Connection?”

Naturens rättigheter har ibland förknippats med ett religiöst perspektiv. Denna artikel undersöker hur icke-religion också kan underlätta erkännandet av naturens rättigheter genom att uppmuntra en vändning bort från en modell för herravälde eller förvaltarskap i relationerna mellan människor och icke-människor.

8. Andreas Brutemark, Maria Brandt and Daniel Schrire, “Reflections on nature experiences and knowledge shaping attitudes towards the rights of nature”

Denna artikel argumenterar för att naturens rättigheter, för att vara effektiva, måste kombineras med utbredd allmän kunskap om ekosystem och människors påverkan på dem. Den fokuserar särskilt på effekterna av barns exponering för naturen.

9. Yaffa Epstein, José Vicente López-Bao, and Jeremy Bruskotter, “Most EU Residents Support Rights of Nature Laws”

Denna artikel använder resultaten av en undersökning som genomförts i EU för att argumentera för att en uppfattning om erkännandet av naturens rättigheter kan vara mer utbredd än vad man allmänt tror. Även om informationens begränsningar identifieras, antyder artikeln ändå att denna allmänna opinion potentiellt skulle kunna stödja antagandet av RoN-lagstiftning inom EU.

10. Lina Langby, “What is valuable in human and non-human nature?”

Denna artikel argumenterar för att en filosofi som erkänner naturens inneboende värde kan bidra till att rättfärdiga erkännandet av naturens rättigheter. Den undersöker särskilt potentialen hos panpsykism, som anser att allt i verkligheten är fundamentalt mentalt, medvetet, upplevande eller subjektivt.

11. Fabianne Lenvin, “Intresseavvägningar och implementeringen av naturens rättigheter i svensk rätt”

Detta korta bidrag diskuterar bristen på tydliga riktlinjer för att vägleda intresseavvägningen i miljötillståndsprocessen. Att erkänna naturen som en juridisk rättighetsinnehavare skulle kunna ytterligare komplicera en redan svår process.

12. Pella Thiel, “Moral imagination for the rights of Nature: An Embassy of the Baltic Sea”

Denna artikel undersöker potentialen för en ambassad vid Svarta havet att bidra till erkännandet av naturen som en juridisk rättighetsinnehavare och ett skifte i mänsklig identitet mot tillhörighet, ansvar och omsorg.

13. Michael Nausner, “Imagining Mutuality as Base for Rights of Nature: A Theological Perspective on Humanity’s Relation to the More-than-human World”

Denna artikel presenterar teologiska och religiösa perspektiv på naturens rättigheter. Den behandlar senare relationerna mellan människor och icke-människor och belyser hur teologi också kan bidra till förståelsen av ömsesidigt beroende mellan människor och icke-människor.

Podcastframträdanden

Victoria Enkvist har gästat poddar på engelska och svenska och talat om naturens rättigheter:

“Stewards or Siblings? Reshaping Human Relations with Nonhumans and Nature.” Lifestances podcast with Professor Lori G. Beaman, 7 February 2024

“Mot en ny juridik – när nature får rättigheter.” Speaker. Sverige Radio podcast Livet Vid 2.5 Grader, 6 January 2025

"National Interest, Representation and the State: Implications for the Recognition of Rights of Nature"

Vi höll vårt symposium med titeln "National Interest, Representation and the State: Implications for the Recognition of Rights of Nature" den 5 juni 2023 på Humanistiska teatern vid Uppsala universitet. Vi tackar de talare och deltagare som bidrog till dagen.

Programmet för symposiet finns nedan (på engelska):

9.00 – 09.15: Morning Refreshments

09.15- 10.00: Introductions

Welcoming Remarks: Seth Epstein, Researcher, Centre for Multidisciplinary Research on Religion and Society, Uppsala University

Initial Address: Claes Tängh Wrangel, Researcher and Acting Managing Director at Centre for Multidisciplinary Studies on Racism (CEMFOR), Uppsala University

Title: “Dreams of a decolonial language? Critical theory and the Anthropocene”

10.00 -10.45: Presentations on National Interest

Love Rönnelid, Postdoctoral Researcher, Law Faculty, Uppsala University

Title: “Some potential implications of using rights-based argumentation in the law to protect nature”

Maria Refors Legge, Researcher, Legal Department, Swedish Defense Research Agency (FOI)

Title: “Nature as a right for future generations”

10.45- 11.30 Discussion in small groups in separate rooms

11.30-11.45 General discussion in the Humanities Theatre

11.45- 13.00 LUNCH

13.15- 14.00 Presentations on Representation

Jonas Hultin Rosenberg, Researcher, Political Science Department, Uppsala University

Title: “The democratic representation of nature and other entities that cannot represent themselves”

Christina Allard, Associate Professor of Law, Division of Social Sciences, Luleå University of Technology

Title: “Indigenous rights and communities' relations with nature”

14.00- 14.45 Discussion in small groups in separate rooms

14.45 -15.00 General discussion in the Humanities Theatre

15.00- 15.30 Afternoon coffee and pastries

15.30 – 17.00 Reflection and discussion in the Humanities Theatre

Pella Thiel, Knowledge Expert, United Nations Harmony with Nature Initiative

Michael Nausner, Systematic Theologian and Researcher at the Unit for Research and Analysis of the Church of Sweden

CRS Environmental and Climate Humanities Seminar

Seth Epstein, Human Species Identity in the Anthropocene: A role for rights of nature?

Moderated by Martha Middlemiss Lé Mon, CRS

When: October 13, 2022 kl. 12.00-13.00

Where: room 22-0031 (same entrance as Humanistiska teatern), see map here: https://link.mazemap.com/k1hn0pOx

Online/Zoom: https://uu-se.zoom.us/j/65781262334

A collaboration between CEMUS, Centre for Environment and Development Studies, Uppsala University and SLU, CRS, Centre for Multidisciplinary Research on Religion and Society, Uppsala University, and Sofia Oreland, Department of Theology, Uppsala University.

Higher Seminar in Public Law, Faculty of Law, Uppsala University

"Empowering nature? A multi-disciplinary approach"

This seminar serves as an introduction to our project, which examines the implications for democratic participation and political institutions of contemporary efforts to recognize nature and natural features as rights-bearing legal subjects. We will do so by comparing these efforts with the historical recognition of other legal subjects, whose acknowledgment widened the circle of civic membership. For our seminar we are circulating a draft of the project’s first article, which explains our ideas in greater detail, and are looking forward to getting feedback on the draft and discussing future directions for the project.

22 April 2021, 13:15-15:00, on Zoom

Register for the seminar to amanuensis ronja.osterud@jur.uu.se by April 16 at the latest. The article for the seminar will be distributed upon registration.