Vetenskap, livsåskådning och utbildning

Den forskning som bedrivs inom temat Vetenskap, livsåskådning och utbildning fokuserar på hur människors livsåskådningar eller världsbilder påverkas av förändringar inom exempelvis vetenskap, teknologi och religion samt vilka didaktiska utmaningar som dessa frågor skapar för utbildning i religionskunskap eller religionsvetenskap på olika nivåer.

Utgångspunkten för temat är att människor – oavsett om de är religiösa eller inte – genom sina handlingar och sitt sätt att vara uttrycker en viss förståelse av vem människan är, av det större sammanhang som hon ingår i och vad som är värdefullt att sträva efter i livet. Alla, eller i varje fall de flesta, människor har någon form av livsåskådning. Den kan vara mer eller mindre medveten, genomtänkt, heltäckande eller systematisk. Många religiösa människor är medvetna om att de har en livsåskådning, men motsvarande uppfattning är mindre utbredd bland icke-religiösa eller sekulära människor. Intressant är dock att en rad sekulära tänkare under senare tid aktivt har börjat utarbeta olika gestaltningar av sekulära livsåskådningar som går utöver en ateistisk negation av gudstro – till exempel naturalism, sekulär humanism, ekosofi, transhumanism och scientism. Dessa och mindre explicita och systematiskt utarbetade sekulära förhållningssätt till livet behöver identifieras och analyseras och relateras till de religioner som finns i vårt samtida samhälle. Det finns också skäl att tala om ”semi-sekulära” livsåskådningar eftersom många människor – särskilt i Sverige – identifierar sig varken som strikt religiösa eller helt sekulära.

Centrala frågeställningar i temat är: (1) Vad är en livsåskådning eller världsbild? (2) Vilka skillnader och likheter finns mellan sekulära och religiösa livsåskådningar? (3) Vilka former av livsåskådningar håller på att utvecklas och vad skiljer dem åt? (4) Vilken betydelse har vetenskapen, inte minst naturvetenskapen, för hur människors livsåskådning utformas? (5) Vilka olika former av religionskritik och livsåskådningskritik finns, och är det möjligt att konstruktivt bidra till utvecklandet av andra människors grundläggande syn på och förhållningssätt till livet? (6) Hur behandlas semi-sekulära och sekulära livsåskådningar i religionsundervisning i skola och på andra lärandearenor? (7) Vilka didaktiska utmaningar och möjligheter kan ökade kunskaper om semi-sekulära och sekulära livsåskådningar skapa för religionsundervisning i förhållande till aktuella debatter om interkulturell pedagogik och religionslitteracitet?