Konsekvenser av rivningar av bostadshus och bostadsområden för individerna och områdena

Politiker på riks- och kommunnivå i Sverige har de senaste åren föreslagit rivningar av socioekonomiskt marginaliserade områden som en drastisk åtgärd för att bryta utanförskap och förbättra villkoren för de boende i dessa områden. Trots att politiker och opinionsbildare från olika politiska läger efterlyser detta, är forskningen som utvärderar effekterna av rivningar på de boende och grannskapen som påverkas begränsade. Vår förkunskap bygger främst på erfarenheten av den danska så kallade ’Ghettoplanen’, vilken kommer att implementeras fram till 2030, och amerikanska studier av rivningarna av marginaliserade områden i Chicago under 1990-talet, där social kontext och bostadspolitik kraftigt skiljer sig från Sverige. Därmed är vi på på det stora hela okunniga om de potentiella effekterna av rivningar på boenden och grannskap på lång sikt.I detta projekt kommer vi att försöka förstå de kort- och långsiktiga effekterna av rivningar av bostadshus i Sverige från andra världskrigets slut till och med idag. Vi kombinerar rika historiska folkräkningsdata, mantalslängder, flygfoton, och detaljplaner med moderna registerdata. Syftet är att förstå hur individer—barn och vuxna—påverkas av att tvingas flytta samt hur den socioekonomiska kompositionen förändras i grannskap där äldre bebyggelse rivs och nya bostäder byggs. Därmed kommer vi att kunna bidra till den politiska debatten med empirisk kunskap från över 70 år av rivningar i svenska städer.I projektet samarbetar nationalekonomer och ekonomisk historiker från Uppsala och Lund med olika kunskaper i statistiska metoder och metoder för att länka historiska data, samhällsvetenskaplig teori, samhällelig kontext, och detaljerade mikrodata för att fylla den betydande forskningsluckan.

Forskare

Matz Dahlberg

Henrik Andersson

Jonatan Andersson

Kerstin Enflo