Eftervåld och hälsa

Forskning har visat att könsrelaterat våld i nära relationer sällan är begränsat till enskilda händelser, utan ofta präglas av upprepning och kontroll över tid och rum. För många kvinnor upphör inte våldet i samband med separationen, utan fortsätter, ofta i nya former. Detta fenomen har under senare år benämnts eftervåld och avser olika former av fortsatt våldsutövning, kontroll och maktutövande efter att den formella relationen har avslutats.

Detta forskningsprojekt tar sin utgångspunkt i kvinnors egna upplevelser av eftervåld. Genom att studera deras levda erfarenheter undersöks hur eftervåld tar sig uttryck över tid. Särskild uppmärksamhet riktas mot hur eftervåldet erfars i vardagen och vilka konsekvenser kvinnor upplever att det har för deras hälsa, välmående och livskvalitet, liksom för deras möjligheter till trygghet, återhämtning och ett självständigt liv.

Projektet undersöker också kvinnors erfarenheter av samhällets responser på eftervåld. Det handlar om möten med rättsväsende, socialtjänst, hälso- och sjukvård och andra professionella aktörer, samt om hur stöd-, skydds- och rättsprocesser upplevs kunna begränsa, men också i vissa fall möjliggöra eller förlänga eftervåldet. Genom att sätta kvinnors erfarenheter i relation till institutionella praktiker och beslut kan studien synliggöra eftervåld inte enbart som ett relationellt fenomen, utan även hur det kan vara sammanvävt med lagstiftning, organisatoriska strukturer och professionella bedömningar och interaktioner.

Ett centralt fokus i projektet är eftervåldets betydelse för hälsa i bred mening. Studien belyser hur fortsatt utsatthet, osäkerhet och bristande skydd påverkar kvinnors psykiska och fysiska hälsa, deras sociala relationer och sammanhang, deras ekonomiska situation och möjlighet till ett tryggt och meningsfullt liv. I de fall kvinnor har barn uppmärksammas det även hur kvinnorna upplever att eftervåldet påverkar barnens trygghet och livsvillkor, samt hur föräldraskapet och barnets livssituation kan utgöra sammanhang där våldet fortsätter.
Genom en kvalitativ fenomenologisk ansats bidrar projektet med fördjupad kunskap om eftervåld som ett sammanhängande fenomen.

Studien ger röst åt erfarenheter som ofta faller mellan juridiska kategorier och organisatoriska ansvarsområden, och skapar ett empiriskt underlag för vidare teoretisk utveckling, policyarbete och praktiknära förändringsarbete. Projektets ambition är att bidra till en mer nyanserad förståelse av hur våldets fortsättning, hälsa och samhälleliga responser samverkar över tid, som kan stärka förutsättningarna för ändamålsenliga och verkningsfulla insatser för eftervåldsutsatta kvinnor och deras barn.