Nytt mångvetenskapligt nätverk ska samverka kring forskning om förskolan

PACED är namnet på ett nytt mångvetenskapligt nätverk vid Uppsala universitet. Nätverket ska kartlägga och samla forskning om förskolans verksamhet. Samtidigt ska det vara en mötesplats för praktiker, lokala aktörer och forskare från olika fält som är intresserade av att föra dialog och så småningom bedriva gemensamma forskningsprojekt.

Flera institutioner vid Uppsala universitet ligger bakom initiativet PACED, som på svenska står för ”Förskola och barn: erfarenheter, praktiker och utveckling”. På nätverkets första workshop den 31 mars deltog forskare från bland annat Psykologiska institutionen och Institutet för bostads- och urbanforskning. Även skolchefer och kommunala verksamhetsutvecklare fanns på plats.

Håkan Forsberg, docent i utbildningssociologi och medlem i PACED:s styrgrupp, hälsade välkomna:

– Vi hoppas kunna bidra till att bygga upp en långsiktig och tvärvetenskaplig plattform med fokus på barn i bred bemärkelse – här finns det redan flera pågående initiativ vid Uppsala universitet. I det sammanhanget har PACED-initiativet ett särskilt fokus på förskolan och frågor som rör verksamheten, likvärdighet och barns utveckling i olika avseenden. Genom att öka kontaktytorna mellan forskning och praktik hoppas vi på sikt kunna initiera nya gemensamma projekt, skapa riktade forum för samverkan och ligga i framkant både nationellt och internationellt när det gäller forskning i och med förskolan.

Uppsala kommun stod för stoffet till dagens diskussioner - en genomlysning av det systematiska kvalitetsarbete som omfattar kring 100 förskolor. Genom ett årshjul för arbetet med verksamhetsplanen och en skräddarsydd uppsättning planerings- och analysverktyg, kunde de visa hur förskolans många behov fångas upp. Vårdnadshavare, pedagoger och rektorer med flera involveras i arbetet genom till exempel enkäter och dialogmöten, så att styrningen förankras på alla nivåer.

Anna Brunner Cederlund är universitets koordinator på Forum för skolsamverkan och en av arrangörerna:

– Min känsla efter träffen var att vi lyckades samla en grupp människor med en bred kompetens som kunde mötas i frågor som helt tydligt engagerade dem. Det är roligt att få sätta samman personer som kan skapa en gemensam agenda framåt. Vi ser goda möjligheter till samverkan framöver, där själva mejslandet av forskningsfrågor och samarbeten måste få ta tid. Vi kan skapa förutsättningar för en bred samverkan med många kommuner och forskare från flera institutioner på universitetet.

VI VAR DÄR

Per-Anders Edin, professor i Nationalekonomi

– Som arbetsmarknadsekonom tittar man mycket på utbildning generellt. Utbildning påverkar utfall på arbetsmarknaden senare i livet, och det har blivit mer och mer uppenbart att tidiga insatser i olika former även på förskolan kan påverka hur det går senare i skolan och i arbetslivet. Vi har flera pågående projekt bland annat i samarbete med Uppsala kommun inom ett forskningsprogram som heter Urban Lab.

– Jag tycker att det är spännande att höra mer i detalj hur kommunen agerar och vilka data som kan tänkas finnas som vi inte känner till.

Ann-Christin Almroth, verksamhetschef förskola på Östhammars kommun

– Jag tar med mig hur Uppsala kommun får med sig medarbetarperspektivet i arbetet med verksamhetsplanen. När de har kartlagt alla verksamhetsområden bjuder de in alla medarbetare till digitala möten så att man får lyssna lite på var och ens input, och det tyckte jag var fint. Det här nätverket kan bli otroligt viktigt. Vi efterfrågar en nära samverkan med forskare och behöver deras stöd när vi utvecklar verksamheten.

Elin Schröder, Postdoktor vid Institutionen för psykologi

– Det som jag tycker gör nätverket starkt är att det inte bara är ett samarbete mellan oss forskare på universitetet, utan att man tar med kommunerna. Jag tänker på de forskningsfrågor om barns utveckling som vi tycker är spännande och hur vi kan koppla dem till vad förskolan och förskolans ledning faktiskt behöver. Kanske kan vi justera dem så att de fortfarande är relevanta för oss från grundforskning inom psykologi, men samtidigt kan bidra till förskolans verksamhet på ett tydligare sätt.

Andreas Alm Fjellborg, forskare i kulturgeografi vid Institutionen för bostads- och urbanforskning samt vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi

– Jag kommer inte från didaktikhållet direkt och studerar inte verksamheten inne på en förskola. Mitt intresse ligger mer åt de strukturella förutsättningarna, och det pratades det lite grann om. Vissa saker i Uppsala kommuns föredrag gav nya uppslag på vad som skulle kunna vara intressant att beforska för att överbrygga just förskolans strukturella förutsättningar.

Andrea Dahlkild