Om oss

Akademiskt industriellt kärntekniskt initiativ (ANitA) är ett kompetenscentrum som samlar industriell och akademisk expertis inom kärnteknik. Genom tvärvetenskaplig forskning och utveckling är ANItA:s uppdrag att generera kunskapsbaserat beslutsstöd för att effektivt och säkert kunna implementera små modulära reaktorer (SMR) för att bidra till Sveriges ambition att bli en helt fossilfri nation.

ANItA:s ledning

Programråd:

Sophie Grape, Uppsala universitet, centrumföreståndare
Nils Olov Jonsson, INPol AB, ordförande
Saida Engström, Vattenfall, ledamot
Marcus Lindahl, Uppsala universitet, ledamot
Joakim Lundström, Studsvik, ledamot
Mats Jonsson, KTH, ledamot
Lena Oliver, Westinghouse, ledamot
Teodora Retegan Vollmer, Chalmers, ledamot
Mats Yngvesson, Uniper, ledamot
Nici Bergroth, Fortum, ledamot

Observatörer:

Cheuk Lau, Strålsäkerhetsmyndigheten
Aapo Tanskanen, Radiation and Nuclear Safety Authority in Finland (STUK)
Martina Sturek, Women in Nuclear
Marit Marsh Strömberg, Energimyndigheten

ANItA i siffor

5 år: Kompetenscentret pågår under åren 2022-2026
81 MSEK total budget
5 partnerföretag
3 universitet
14 projekt

Sophie Grape

Centrumföreståndare

ANItA:s vision

Välfärdssamhällets förmåga att skapa och stödja god hälsa, fred och hållbarhet i alla dess aspekter är obestridlig. Välfärdssamhället bygger fundamentalt på att det finns tillräcklig tillgång på energi. Grunden för de flesta nuvarande välfärdssamhällen är dock användningen av fossila bränslen, vilka skapar oönskade effekter på hälsa, miljö och klimat. Dessa negativa konsekvenser drabbar inte bara välfärdsländer utan också, genom olika mekanismer och i större utsträckning, världens fattiga länder. Dessa överväganden utgör en grund för en vision där forskning ska vara en avgörande faktor för att främja en framtid där:

den ekonomiska grunden för att stödja det svenska välfärdssamhället är säkrad
Sverige, med rationella medel, deltar konstruktivt i strävan att skapa ett globalt välfärdssamhälle,
kunskap, teknik, förmåga och ekonomiska förutsättningar för att bekämpa globala klimatförändringar är fullt utvecklade.
nyttig energi, ur ett livscykelperspektiv, genereras med så små miljöavtryck som möjligt. På så sätt uppnås maximal biologisk mångfald och att orörd vildmark, nationellt såväl som internationellt, bevaras så långt det är möjligt.

ANItA har en avgörande roll att spela i denna vision. Under de första fem åren kommer ANItA att vara under utveckling och de första resultaten kommer att presenteras. Under de kommande fem åren konsolideras ANItA och då styrs insatser mot implementeringsstadiet av de första SMR-enheterna i Sverige. Åren därefter fungerar ANItA som en leverantör av kompetenser och fungerar som en teknisk stödorganisation i Sverige.

ANItA:s målsättning

Genom forskning och utveckling generera kunskapsbaserade beslutsunderlag syftande till att snabbt och säkert kunna implementera ny kärnkraftsteknologi i Sverige. Detta för att understödja Sveriges ambition att bli en helt fossilfri nation.
Generera ny nationell kärnteknisk kompetens för att säkerställa säker drift av befintliga och framtida kärnkraftsanläggningar.
Sprida faktabaserad kunskap inom kärnteknikområdet till såväl allmänhet som beslutsfattare.
Utvecklas till en teknisk stödorganisation till politik, myndigheter och samhället i stort.
Skapa goda förutsättningar för svensk industri och samhällsliv att dels dra nytta av en god energitillförsel, dels för att svensk industri ska kunna bli en viktig partner till internationella reaktorleverantörer.

Vad är små modulära reaktorer?

Små modulära reaktorer (SMR) är ett samlingsnamn på ett sjuttiotal olika reaktorkonstruktioner. Gemensamt för dessa är att de genererar upp till cirka 300 MW elektrisk effekt, alltså ungefär en fjärdedel av moderna stora reaktorer. De är också förhållandevis fysiskt små och kan placeras ut nära konsumenterna.

En grundläggande idé med SMR:er är att de ska fabrikstillverkas och typgodkännas. På så sätt förkortas den tid det tar att få dessa reaktorer i drift. Genom typgodkännandet och en hög grad av standardisering förväntas SMR:er få ett förhållandevis lågt pris.

Förutom elproduktion kan SMR:er användas för andra ändamål som till exempel fjärrvärme i städer, processånga för industrin och effektiv vätgasproduktion.

Inom ANItA fokuserar vi verksamheterna på SMR:er av så kallad lättvatten-typ vilka bygger på liknande teknik som dagens reaktorer. Skälet till detta är att dessa koncept nu är marknadsmogna och kan tekniskt sett snabbt implementeras.

Dessa reaktorer är utrustade med mycket effektiva passiva säkerhetssystem som bygger på enkla fysikaliska principer och innebär att ingen yttre krafttillförsel är nödvändig eller att det krävs aktiva åtgärder från operatörer för att stänga av reaktorerna i det fall att ett oönskat driftläge skulle inledas. Vidare kan dessa reaktorer tämligen enkelt förläggas underjordiskt eller i bergrum för att åstadkomma ett högt skydd mot yttre påverkan.

Mer om ANItA

Det akademisk-industriella kärnteknikinitiativet för att uppnå en hållbar energiframtid - ANItA initierades 2021 och började fungera 2022. ANItA är en samverkansplattform som för närvarande består av: Uppsala universitet (värd), Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Chalmers som akademiska partners. Industripartners är: Vattenfall, Uniper, Fortum, Westinghouse och Studsvik Nuclear. Staten representeras av Energimyndigheten, med svenska och finska tillsynsmyndigheter, samt Women in Nuclear som observatörer.

ANItAs uppdrag är att genom forskning och utveckling generera kunskapsbaserade beslutsstöd som underlättar effektiv och snabb implementering av ny kärnkraftsteknik i Sverige, särskilt små modulära lättvattenreaktorer (SMR), alltså reaktorer som bygger på samma teknik som nuvarande fullskalereaktorer. En del i ANItAs arbete är också att säkra och utveckla den viktiga kompetensförsörjningen inom det kärnkraftstekniska området. Samarbetet syftar också till att lägga grunden till en rationell debatt i samhället om kärnkraftens roll för att vi ska kunna hantera miljö- och klimatfrågor samtidigt som höga välfärdsambitioner hålls intakta. Mellan 2022 och 2026 finansieras ANItA med en tredjedel vardera från industrin, akademin och Energimyndigheten, och den totala budgeten uppgår till 81 miljoner kronor under dessa första fem år.

För att ta itu med de olika aspekterna av uppgiften utvecklades en gemensam forskningsportfölj som tillgodosåg både industrins och de akademiska parternas intressen och dessutom låg i linje med de analyser som gjorts rörande förutsättningarna för att implementera en ny reaktorteknik. Den resulterande forskningsportföljen består för närvarande av 12 projekt som omfattar forsknings- och utvecklingsarbete inom tekniska och icke-tekniska områden. Projekten är bemannade med doktorander och postdoktorala forskare med handledning från både akademi och industri.

ANItAs projektportfölj är indelad i fem forskningsområden enligt:

• A. SMR-teknik och tillämpningar

• B. SMR-specifika frågeställningar om härd, bränsle och drift

• C. SMR-specifika reaktorsäkerhets- och säkerhetssystem

• D. Bränslecykler

• E. Utbyggnad av ny kärnteknik i Sverige

Forskningsområdena A-D täcker ett brett spektrum av tekniska ämnen som är relevanta för små modulära lättvattenreaktorer. I korthet handlar projekten om följande frågor:

• Optimerad kemi för lättvattenreaktorer (SMR)

• Frågor om strukturella material

• Optimering av bränsleelement och härddesign för SMR:er

• Nya tekniker för reaktorövervakning

• Nya metoder för kärnämneskontroll

• Experimentella metoder för att påskynda bränsleutveckling

• Återvinning av använt kärnbränsle

• Tillämpningar bortom elproduktion

• Utreda SMR:ers roll i hybridenergisystem

• Designbaserade scenarier och driftsscenarier bortom designgränserna, passiva säkerhetssystem

Medan forskningsområdena A-D täcker typiska tekniska ämnen inom kärnteknik, täcker forskningsområdet E icke-tekniska områden som direkt påverkar implementeringen av SMR:er. Sådana områden är lagar och regelverk samt projektstrategier, finansieringsmodeller och ägandefrågor. Arbete inom dessa områden genomförs vid Uppsala universitet på institutionen för företagsekonomi och på institutionen för industriell teknik.