Effekter av fragmentering och invasionsarter på pollinations-service till örter i marginella gräsmarkshabitat

Tidsperiod:

1 januari 2008 – 31 december 2009

Projektledare:

Anna Jakobsson

Finansiär:

Formas

Bidragstyp:

Oklassificerat

Budget:

2 149 301 SEK

Effekter av fragmentering och invasionsarter på pollination hos ängs- och hagmarksväxter i vägrenar

Förekomsten av välhävdade ängs- och hagmarker har minskat drastiskt i Sverige under det senaste seklet. En alternativ växtplats för många ängs- och hagmarksarter är åker- och vägrenar, de senare slås en gång om året och ytan utgör en areal motsvarande hela Öland. Studier har dock indikerat att vägrenshabitaten är för små för att själva kunna understödja pollinatörspopulationer. Det skulle kunna innebära att växterna i vägrenarna är beroende av närheten till en större kontinuerlig gräsmark för en fullgod pollinering. Många arter som humlor, vildbin och fjärilar uppvisar nedåtgående populationstrender, vilket kan vara negativt för växters förmåga till fortplantning. Denna negativa trend kan även förstärkas genom landskapsförändringar vilka inte behöver ha en direkt påverkan på pollinatörernas populationer men som ändå kan leda till avbrutna interaktioner. Exempel på sådana landskapsförändringar är fragmentering av naturlaga habitat och spridningen av invasionsarter. I Sverige har vi varit relativt förskonade från allvarliga problem med landlevande invasionsväxter, men det finns flera icke-inhemska växtarter som ökar och dessa återfinns just bland annat i vägrenar.

Detta projekt ska undersöka om en fullgod pollination av växter i vägrenar är beroende av närhet till ett större kontinuerligt gräsmarksområde. Pollinatörer födosöker ofta över ett ganska begränsat område och är därmed beroende av tillgång på föda och boplatser inom detta område. Om vägrenar inte kan erbjuda dessa resurser i tillräcklig omfattning kommer växterna där vara beroende av närheten till ett större område som uppfyller dessa krav. Hur stort avståndet kan vara är då beroende av vilka polliantörsarter som behövs för en fullgod pollination och hur mobila dessa är. Projektet ska även undersöka hur förekomst av invasionsarter påverkar pollinationsinteraktioner. Blomsterlupin är en ökande icke-inhemsk art som återfinns i vägrenar, och det finns belägg för att vildbin och humlor besöker den för polleninsamling. Om pollen är en begränsande faktor för pollinatörerna skulle blomsterlupin kunna ha en positiv inverkan på deras populationstillväxt och därigenom även befrämja växternas pollination. Men den kan även tänkas påverka negativt genom att vara mer attraktiv och ”stjäla” pollinatörer från de inhemska arterna. Projektet kommer att undersöka den totala effekten på de inhemska arternas pollinering, vilken kommer att bero på nettoeffekten av blomsterlupinens påverkan på populationer och på beteende. Hittills har de allra flesta studier endast undersökt det senare.

Hur allvarlig kan en eventuell kraftig nedgång i pollinationsservice vara för växter? I det långsiktiga perspektivet är sexuell reproduktion av stor vikt för alla växter eftersom den är nödvändigt för anpassning till nya förhållanden. I ett mer kortsiktigt perspektiv är förmågan till vegetativ förökning och självbefruktning och hur känslig en arts populationsdynamik är för förändringar i fröproduktion av vikt. Det senare kommer att studeras genom att med fröutsåning undersöka hur fröproduktion påverkar den lokala och regionala populationsdynamiken.

Projektet är av värde för både praktiskt naturvård och för grundläggande förståelse av hur pollinationsinteraktioner påverkas i fragmenterade och invaderade landskap. Efter fyra års studier kommer resultaten att direkt kunna implementeras i skötsel av vägrenar (tex. om aktiv bekämpning av blomsterlupin bör ske eller inte), och om pollinering i vägrenar visar sig vara beroende av närhet till större kontinuerliga gräsmarksområden kommer detta ge vägledning i hur rumslig placering av hävdresurser bör ske. Resultaten ska kommuniceras genom publikationer i populärvetenskapliga skrifter som tex ”Svensk Botanisk Tidskrift” och genom föredrag för intressenter och förvaltning. Målgrupper är förvaltare som tex länsstyrelser och vägverket.