Tänk om populismen inte är något som "de" gör, utan som "vi" gör? – Mot en dynamisk populismteori

Tidsperiod:

1 juli 2025 – 30 juni 2028

Projektledare:

Karl Ekeman

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Bidrag för anställning eller stipendier

Budget:

4 050 000 SEK

Populister framträder inte i isolering. De får sin karaktäristiska roll i politiken genom retoriska konflikter i vilka deras självframställning både ifrågasätts och förstärks. Donald Trumps självframställning som utmanare till det politiska systemet förstärktes av republikaner och demokrater som under 2016 gemensamt positionerade honom som systemets utmanare. Sverigedemokraternas självframställning förstärks i den retorik varmed motståndare till partiet förkastar deras legitimitet: SD, enligt såväl partiet som deras motståndare, är “inte är ett parti som alla andra”.Populismforskningen är i stort enig om att rollen som ”elitens” utmanare är karaktäristisk för populister. Vad som inte uppmärksammas i lika hög grad är att populister också får hjälp att iklä sig denna roll. Projektet ämnar därför undersöka populism som ett dynamiskt fenomen, något som framträder genom en implicit överensstämmelse i hur stridande politiska aktörer porträtterar konflikten som en kamp mellan den legitima politikens insida och utsida. Projektet undersöker därmed inte bara populism som ett drag hos vissa aktörer på den politiska scenen, utan som en viss konfiguration av den politiska scenen i sig: ett politiskt sceneri som ger kontra-hegemoniska aktörer en huvudroll såsom kontra-hegemoniska.Projektet utvecklar detta perspektiv genom en intern kritik av Ernesto Laclaus populismteori, ett paradigmatiskt exempel på den icke-positivistiska fåra i populismforskningen till vilket projektet ämnar bidra. Medan Laclaus teori ofta förstås som en beskrivning av populisters diskursiva strategi ämnar projektet visa att hans teori i själva verket implicerar en dynamisk populismförståelse – men att denna återstår att till fullo utvecklas. Projektet tar sig an detta genom att i viss mån läsa Laclau mot Laclau, men genom hans teoretiska premisser och deras grund i strukturell lingvistik och psykoanalys. Som en del av teoriutvecklingen går projektet i dialog med empiriskt material från USA och Sverige.