Jordbävningar

Portoviejo, Ecuador 16 april 2016, Foto: Nyhetsbyrå ANDES. CC BY-SA 2.0.
Jordbävningar
Seismologi är läran om jordbävningar och de seismiska vågor som framkallas av jordbävningar och rör sig genom och runt jorden. En seismisk våg behöver inte ha en jordbävning som källa, den kan skapas av så olika fenomen som magmarörelser i en vulkan, vattenvågor som slår in över kusterna, sprängningar och mycket annat. I svenskan använder vi orden jordbävning, jordskalv eller bara skalv helt synonymt. En viss storleksskillnad läggs ibland i orden, där jordbävning då refererar till de riktigt stora medan jordskalv betecknar de mindre, som våra svenska skalv. Längre tillbaka i tiden pratade man också om jordstötar för de allra minsta. För att skilja naturliga skalv från sådana som skapats av mänsklig aktivitet kallar man de senare för inducerade skalv, eller gruvskalv om de sker i en gruva. Om man inte vet vad det var som orsakade de seismiska vågorna använder vi ibland termen seismisk händelse, som då kan vara naturlig eller inducerad.
Jordskalv i Sverige
Visste du att det sker minst ett jordskalv varje dag i Sverige? Men att det bara är tio till tjugo per år av dessa som känns?
Trots att Sverige befinner sig långt ifrån en plattgräns fortplantar sig spänningarna från vår närmaste plattgräns, den mittatlantiska ryggen, in i vår platta. När spänningarna blir för stora för hållfastheten i vårt bergs svaghetszoner rör sig berget och är rörelsen hastig är jordskalvet ett faktum. I Sverige sker jordskalven främst i nordligaste Sveriges inland, längs Norrlandskusten och i området runt Vänern och ner mot sydväst. Skalven i norra Sverige sker till största delen på de så kallade postglaciala förkastningarna, spår efter mycket stora jordbävningar, med magnitud upp till 8, som skedde under istidens slutskede för cirka 10 000 år sedan. Den postglaciala Burträskförkastningen, söder om Skellefteå, är Sveriges mest seismiskt aktiva område med flera skalv varje år som är så kraftiga att det känns.
De flesta jordskalv som inträffar i Sverige är väldigt små (under 2 i magnitud) och människor känner för det mesta inte av dem. Ett tiotal skalv per år har magnitud mellan 2 och 3 och omkring ett skalv per år är över 3. Eftersom Sveriges berggrund är så tyst (lågt seismiskt brus) och homogen fortplantar sig vågor från jordskalv bra här. Vi kan därför detektera mycket små jordskalv, eller större skalv som skett långt borta, och mätningar som görs i Sverige intresserar seismologer runt om i världen.
Interaktiv karta med de senaste skalven i eller nära Sverige
Björn Lund, lektor i seismologi, berättar om jordskalv i Sverige
Allmänt om jordbävningar
En jordbävning, även kallad ett jordskalv, innebär att marken skakar och rör sig på grund av en hastig rörelse längs en spricka (förkastning) i jordskorpan. Berget på sprickans ena sida rör sig relativt berget på sprickans andra sida och skickar ut seismiska vågor (vibrationer) åt alla håll. Skakningarna kan orsaka svåra skador på byggnader i närheten, och om jordbävningen inträffar under havet kan en tsunami bildas som kan färdas långa sträckor och orsaka stor förödelse när den når land.
Jordbävningar uppkommer när de spänningar som byggts upp på grund av kontinentalplattornas rörelse över jorden löses ut. Stora mängder energi frigörs, dels som friktionsvärme på sprickan och dels i form av seismiska vågor som sprids genom jorden. Det är dessa vågor som orsakar de skakningar som känns vid en jordbävning.
Jordbävningar kan uppstå i stort sett överallt och av många olika anledningar. De områden i världen som är mest jordbävningsdrabbade ligger vid eller nära gränserna mellan de olika tektoniska plattorna som bygger upp jordskorpan. Jordbävningar förekommer också i samband med vulkanutbrott och används ofta som ett tecken på ett förestående utbrott. Även gruvdrift, olje- och gasutvinning samt fyllandet av större dammar kan utlösa jordbävningar. Orsaken till att de flesta och kraftigaste jordbävningarna inträffar nära gränsen mellan tektoniska plattor är att de största spänningarna byggs upp i dessa zoner. En jordbävning som den som orsakade tsunamin utanför Sumatra 2004, med magnitud 9,3, utlöste mer än 35 gånger så mycket energi som den största vätebomb som någonsin testats.
Läs mer om ämnet
Hur förbereder man sig för en jordbävning? Här finns information om riskerna i samband med jordbävningar och hur man förbereder sig för dem. Bra information om man t.ex. ska resa till ett mer jordbävningsdrabbat land än Sverige.
Så förbereder du dig inför en jordbävning
Tidigare inlägg om uppmärksammade händelser
Sprängningarna vid Nord Stream 1 och 2, september 2022
Mystiska signaler från Madagaskar 11 november 2018
Kärnvapenprovet i Nordkorea 3 september 2017
Kärnvapenprovet i Nordkorea 9 september 2016
Kärnvapenprovet i Nordkorea 12 februari 2013
Jordbävningen utanför Sumatra 11 april 2012
Intressanta sidor på andra språk
Internationella organisationer:
European Mediterranean Seismological Centre (CSEM/EMSC)
Incorporated research institutions for seismology (IRIS)
International Seismological Centre (ISC)
Skandinaviska länder:
Norwegian National Seismic Network
University of Helsinki Institute of Seismology
Geological Survey of Denmark and Greenland (GEUS)
Andra länder:
Earthquake Research Institute at the University of Tokyo (ERI)