U-FOLD inbjuder till seminarium om så kallade dödsdroger, kannibaldroger, badsalt och andra livsfarliga nätdroger.

Tid: 20 mars 2013, kl. 13.00-17.00
Lokal: Uppsala universitetshus, sal IX.

Nya droger och missbruksmetoder dyker ständigt upp. I juni 2011 redovisade Högsta Domstolen (B 5412-10) en väsentligt förändrad praxis vad gäller kriterierna för grovt narkotikabrott samt för straffmätning vid narkotikabrott. Därvid har olika drogers relativa farlighet kommit i fokus, liksom kriterierna för att avgöra denna farlighet. Samtidigt som missbruksbilden är dynamisk i sin natur innebär den ändrade rättspraxisen omfattande konsekvenser för rättsväsendet. Den ändrade rättspraxisen har av missbrukare även kommit att uppfattas som en signal i fråga om risker vid missbruk av olika droger.

Det finns anledning att nu, knappt två år efter HD-domen, samla ihop och diskutera erfarenheter och vetenskapliga fakta samt att ställa frågan: Vad händer nu på nätet och på missbruksområdet?

rapport: Nätdroger i fokus på välbesökt seminarium

2012-09-20

U-FOLDs seminarium om nätdroger belyste en komplex utmaning ur en rad aktuella aspekter.

Nya preparat och droger når kontinuerligt Sverige. I avvaktan på bedömning och klassificering bedrivs handeln fullt legalt via Internet. Att lagligt inte är detsamma som ofarligt är emellertid en sanning som ännu inte nått ända fram till målgruppen unga och unga vuxna. Rättsväsendet står uppenbart inför stora utmaningar, något som är följden av en dom i juni 2011, då Högsta Domstolen inledde en praxisändring gällande kriterierna för grova narkotikabrott, samt för straffsatserna vid narkotikabrott.
- Det rörde sig om en mefedrondom som utmynnade i en diskussion om hur vi ska bedöma farlighet och flera andra väsentliga variabler. Denna nya praxis innebär att det krävs en mer nyanserad helhetssyn på straffvärden än sort och mängd, men området är komplext. Hur ska vi till exempel vikta drogers giftighet och beroendeframkallande? Att klassificera och farlighetsbedöma nya preparat är resurskrävande, att skapa system för det är också en omfattande uppgift, säger Astrid Eklund, vice överåklagare vid Åklagarmyndigheten.

Många av de syntetiskt designade droger som hamnar i Sverige framställs i södra och östra Asien. Flera påminner om kända droger, men genom tillförsel av kemikalier ökar preparatets effekt. Dess verkan på människor är sällan prövad, och försäljningen sker med kunden som försöksobjekt.
- Normalt är preparaten både starka, oförutsägbara och farliga. Även i USA bedrivs handeln framför allt via Internet, där försäljningen av så kallat Badsalt ökat explosionsartat. Enligt amerikansk lagstiftning är det straffbart att avsiktligt felmärka produkter, men vi måste kunna bevisa försäljarens uppsåt, till exempel genom att ha lanserat sina varor som ”lika bra som ecstasy”. Att distributionen sker via Internet gör dock grundproblemet till en internationell angelägenhet, säger Christopher J. Urben, sambandsman för U.S. Drug Enforcement Administration i de nordiska länderna.

Flera i dag lagliga nätpreparat kan kategoriseras som ”fördröjd narkotika”. De är under klassificering och olagligförklaras i jämn takt. Langare och missbrukare tenderar visserligen att anpassa sig relativt snabbt till lagar och praxis, men det senaste året har Högsta Domstolen avkunnat inte mindre än 13 narkotikarelaterade mål.
- Droginnehållet i det som säljs som Badsalt varierar kraftigt. Vi kan ofta relatera till liknande preparat och behandla brukare utifrån den kunskapen. Samtidigt krävs stor försiktighet innan vi går ut med information, detsamma gäller klassningen som måste vara ytterst välgrundad, säger Kai Knudsen, expert i klinisk toxikologi och överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset.
Ytterligare en aspekt som ska vägas in är hur olika droger interagerar i samspel. Ofta uppstår helt oanade effekter, dessutom kan samma preparat ha helt olika effekt på olika användare, vilket förutsätter rätt sorts expertis för att upptäcka mönster.
- Alltför ofta nöjer man sig med att konstatera att alkohol varit inblandat för att ”inte krångla till det”. Det snedvrider statistiken och tydliggör även ett behov av att ta in farmaceutisk och medicinsk kompetens för att bedöma drogers kombinerade farlighet och beroendeeffekt, konstaterar Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet, tillika koordinator för U-FOLD.

Ett effektivt sätt att minska inflödet av nätdroger till Sverige torde vara att kommunicera farlighet och risker med gruppen unga och unga vuxna. Undersökningar visar att redan i gymnasieskolans årskurs 2 har sju procent av de pojkar och fyra procent av de flickor som provat narkotika handlat droger via Internet. Hur många som använt preparat utan att själva köpa framgår inte av statistiken. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, driver i dag webbplatsen Drugsmart.com dit vem som helst kan vända sig för att hitta fakta och ställa frågor om droger.
- Frågorna handlar till stor del om klassificeringar och lagar, som ”kan snuten ta etizolam om jag använder det för eget bruk”, eller är mer allmänt hållna som ”vad menas med designerdroger”. Frågeställarna är främst vanliga ungdomar och oroliga vuxna, vilket innebär att diskussionen måste breddas till kanaler där riskgrupperna rör sig och väl där kommunicera på ett för målgruppen trovärdigt sätt, säger Nina Dahlman, redaktör vid Drugsmart.com
Som så mycket annat förs dock kampen mot nätdroger med begränsade tillgångar och insatserna behövs på flera fronter.
- Det handlar om att skapa balans, inte minst i vårdkedjan. Vi måste släcka eldar, förebygga gnistor och bekämpa brott. Färre kommer enligt den nya domstolspraxisen att dömas till fängelse. Därmed måste den öppna vården arbeta mer med motivering och behandling av missbrukare. Tyvärr upplever vi redan otillräckliga resurser inom bland annat socialtjänst, skola och psykiatri, det finns heller inget ben vi kan kapa. Men självklart måste vi föra en genomtänkt kommunikation gentemot relevanta målgrupper, sammanfattar Lars Nylén, generaldirektör vid Regeringskansliet och direktor vid U-FOLD.

Rapport 2: Stort intresse för seminarium om nätdroger

2013-03-21

Hallå där Lars Nylen, ansvarig för U-FOLDs seminarium om Nätdroger som nu arrangerats för tredje gången.

Vad gör seminariet så populärt?
– I dag uppdateras designade droger innan de hunnit narkotikaklassas och handlas fullt lagligt över Internet. Det är en akut utmaning som får medial uppmärksamhet och väcker nyfikenhet. Vi fyller ett kunskapsbehov och har vid de två första seminarierna fått tacka nej till många på grund av platsbrist.

Ges problemet med nätdroger tillräcklig prioritet?
– Vi ser just nu ett politiskt uppvaknande, även inom rättsväsendet tar designade droger allt större utrymme. Då vi började planera seminariet hade Högsta Domstolen fastställt en dom, i dag är de uppe i 14. Det har inneburit en praxisändring gällande kriterierna för grova narkotikabrott liksom för straffsatserna vid narkotikabrott vilket ändrat balansen i vårdkedjan.

Vilka förändringar kommer att behövas?
– Enligt den nya praxisen kommer färre att dömas till fängelse. Alltså måste den öppna vården arbeta mer med motivering och behandling av missbrukare, därmed måste behandlingshemmens personal få rätt kunskap att tackla problematiken.

Hur kan forskningen bidra i arbetet?
– Beroendeforskningen är bra, men missbrukarna är påhittiga. De testar ständigt nya drogkombinationer och att få nödvändiga etiska prövningstillstånd för forskning om blandmissbruk innebär ibland långdragna processer.

Återkommer seminariet en fjärde gång?
– Det är möjligt, men beroendeområdet rymmer många aspekter med stor efterfrågan på kunskap. Vad gäller just designade droger bör vi fortsätta att skapa mötesplatser för rättsväsende, politik och vård. Dessutom måste vi utveckla våra internationella nätverk och jag är tacksam över att Christopher J. Urben, sambandsman för U.S. Drug Enforcement Administration i de nordiska länderna, har haft möjlighet att medverka vid samtliga tre seminarier.