Du är inbjuden att delta vid U-FOLDs storseminarium i Uppsala universitetshus aula 4 april. Kom, lyssna, diskutera och inspirera i denna unika kraftsamling mot läkemedels- och drogmissbruk.

Plats: Uppsala universitetshus, aulan
Tid: onsdag 4 april 2012, kl. 9.00-12.45

U-FOLD Storseminarium 2012

Våren 2012 räknar vi till sex månader med U-FOLD – Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende. Vid invigningen talade vi om Uppsalas möjlighet att samla en unik breddkompetens inom detta viktiga område. I dag vet vi att vi hade rätt. Det engagemang vi dagligen möter bland alla forskare, praktiker och brukarorganisationer är en ständig källa till inspiration.

Onsdag 4 april samlas vi åter till storseminarium i Uppsala universitetshus aula. Här presenterar ledande specialister dagsaktuell forskning och praktik kring drog- och läkemedelsmissbruk och förebyggande frågor. Vi lyssnar också till en profilstark paneldebatt kring det preventiva arbetet. Självklart vill vi att du bidrar med just dina kunskaper och erfarenheter.

Varmt välkommen!

rapport: Storseminariet samlade 250 i aulan

2012-04-11

250 forskare och praktiker samlades vid Storseminarium 2012, ett möte som lade stor vikt vid samverkan och prevention.

Onsdag 4 april samlade U-FOLD Storseminarium närmare 250 deltagare i Uppsala universitetsaula. Mötet befäste nätverket U-FOLDs tillväxt sedan invigningen i oktober, och tydliggjorde även vikten av detta forum för diskussion kring läkemedels- och drogberoende.
– Jag uppskattar verkligen att bli inbjuden till denna mötesplats där vi alla tycks överens om vikten av att tala högt om missbruket och dess konsekvenser. I synnerhet i en tid då denna stora utmaning tycks ha försvunnit från den politiska kartan, sade Björn Fries, fd regeringens narkotikasamordnare.

Koordinator Fred Nyberg inledde seminariet med att utrycka en förhoppning om att U-FOLD ska komma att spela en aktiv roll inom svensk och internationell beroendehantering. Även dagens förste föreläsare, Walter Kegö, senior fellow vid Institute of Security and Development, berörde ämnets globala dimension då han presenterade huvuddragen i sin nyligen publicerade rapport om internationell narkotikahandel, en verksamhet som varje år omsätter närmare 500 miljarder dollar.
– Narkotikahandeln skapar våld, korruption och lokala konflikter, den försvagar stater, försvårar lagliga affärer och hindrar ekonomisk utveckling. Motorn är pengar och ska vi kunna stoppa kriminaliteten behövs betydligt effektivare lagstiftning, men även en utvecklad samverkan i samhället.

Prevention är en annan central insats i arbetet med att hindra drogernas spridning. Även här torde den ekonomiska aspekten spela en framskjuten roll – enligt universitetslektor Kari Jess uppgår samhällets drogrelaterade kostnader till 13,35 miljarder kronor per år – men alla är uppenbart inte överens om hur preventionen ska finansieras.
– Vi vet att tidiga insatser kostar mindre på sikt, men svenska politiker påpekar gärna att de inte kan inteckna årets budget i framtida vinster. Man borde hellre lära av den engelska staden Birmingham vars många bekymmer utmynnat i att de styrande numera lånar pengar till preventiva insatser, konstaterade Ing-Mari Wiselgren, projektledare vid SKL.
Även Björn Fries framhöll den socioekonomiska aspekten och bidrog med ett konkret förslag på hur denna kan omsättas i praktiken.
– Varför inte helt enkelt ge ut en handbok med konkreta siffror och dela ut till var och en av våra förtroendevalda.

Exempel på pågående preventiva insatser gav Carina Hesse Bolin, hälsopedagog vid Hälsoäventyret, som redogjorde för projektet ”För hälsa mot tobak”. I detta har närmare 80 procent av eleverna i skolår 6 och 7 vid tre uppländska skolor skrivit på kontrakt om att inte använda tobak. Hälsoäventyret har även importerat den västerbottniska innovationen ”Tobakfri duo”, där barn och föräldrar arbetar tillsammans för att inte använda tobak.
– Vi vet att ungas tobaksbruk kan minskas med organiserad, långsiktig intervention, men det har även effekt på de vuxnas tobaksvanor att få agera tobaksfria förebilder för sina barn.
Koordinator Emelie Fritzell presenterade A Non Smoking Generations uppsökande arbete ”där ungdomarna finns”. Varje år träffar tio inspiratörer 40 000 elever från skolår 4 till och med gymnasieskolan. De rör sig i skolor, fritidsställen och sociala medier där de lär ungdomar att kunna säga nej tack till tobak.
– Vår approach är att vi är emot tobaksbolagen, inte rökarna och diskuterar bland annat tobaksindustrins baksidor med barnarbete och fattigdom. Samtidigt uppmuntrar vi ungdomar att tänka kritiskt gentemot marknadsföring av tobak. Kort sammanfattat går vårt arbete ut på att inspirera ungdomar att välja en tobaksfri tillvaro.

Under rubriken Från hembränning till lådvin redovisade beroendeläkare Tobias Eriksson svenskarnas alkoholvanor. På ett ganska magert pluskonto noterar vi att svenskarnas genomsnittskonsumtion av alkohol minskat med 80 procent sedan 1850. På det betydligt längre minuskontot konstateras att vi i dag dricker 2,5 gånger mer starksprit än 1940, att andelen alkoholiserade kvinnor ökade med 50 procent perioden 2003-2007 och att en miljon svenskar i dag tillhör kategorin riskbrukare.
– Skulle alkoholen upptäckas idag skulle den inte ha en chans att bli legal. Tack och lov söker många riskbrukare hjälp i tid, vilket innebär att vi kan hjälpa dem till en riskfri konsumtion.

Doktorand Christina Nehlin Gordh talade i sin tur om vikten av att uppmärksamma alkoholvanor vid psykisk ohälsa, då redan begränsad konsumtion kan utlösa depression, ångest och psykos.
– Kopplingen mellan beroende och psykisk ohälsa är väl dokumenterad, inte minst bland unga kvinnor. Här är vårdpersonalens attityd en framgångsfaktor, och redan korta utbildningar i samtalsteknik gentemot vårdtagare ger mycket bra resultat. Till exempel har 29 procent av vårdtagarna minskat sin alkoholkonsumtion, och 21 procent lämnat sitt riskbruk efter att ha fått tala om sina alkoholvanor..
Förhoppningsvis stärks samarbetet mellan psykiatrisk och beroendevård redan i samband med 2013 års invigning av Psykiatrins Hus där U-FOLD, enligt divisionschef Åsa Hagberg, kommer att ha sin givna plats.

I seminariets avslutande paneldebatt Steget före – Det preventiva arbetet återkom begrepp som politisk kunskap, politiskt mod och samverkan.
– Vi vet alla vad som fungerar, men våra förtroendevalda måste ha modet att fatta de osexiga beslut som krävs och sedan följa den politiken, menade Anna Carlstedt, förbundsordförande i IOGT-NTO.
Anna Haid, ANDT-samordnare vid Länstyrelsen i Uppsala län framhöll i sin tur det nödvändiga i att arbeta enligt bästa tillgängliga kunskap längs hela kedjan, vilket innebär att alla måste hitta sin arena, samtidigt som det ställer stora krav på samverkan och samordning.
– Dessutom måste vi nå de grupper som vi inte når med generella insatser, förmå skapa nya, riktade insatser som fungerar, samtidigt som vi måste våga tänka kritiskt och ta bort det som inte visar sig ha avsedd verkan, sade Ing-Mari Wieselgren projektledare vid SKL.
Dagens slutreplik gick till IOGT-NTOs Anna Carlstedt som sammanfattade sina intryck med att hon i aulan upplevt både hopp och vilja till samverkan – och att vi redan där skapar en stabil grund för att tillsammans kunna ta nya steg och göra den skillnad som behövs.