Klimat och samhälle

Grekisk bronsålder (ca 3200-1050 fvt) omfattar en stor variation av samhälleliga uttryck, både expansionsperioder då komplexa samhällen växte fram, kända för sina monumentala byggnader och rika gravar, och perioder definierade av en enklare och mer hushållsbaserad livsstil. Oavsett form har dock jordbruket stått i centrum och samhällen på Peloponnesos halvön har varit beroende av en jordbruksekonomi i huvudsak baserad på torrjordbruk (dvs. beroende av regnvatten) och djurhållning.

Bronsålder och klimat

Idag råder medelhavsklimat i området med torra varma somrar och regniga milda vintrar, med stora skillnader mellan olika år men också inom halvön. Det torra och variabla klimatet har betytt att den ekonomiska basen för samhällen ständigt varit exponerad och sårbar, särskilt för risken att nederbörden skall minska eller fallera. Under bronsåldern visar information om det forna klimatet (s.k. paleoklimat-data) på längre och kortare perioder av torrare och våtare klimat och det är intressant att undersöka om och hur detta påverkat människans samhällen på kort och lång sikt. Denna typ av undersökningar har utförts under en längre tid men fokus har ofta varit på katastrofal torka och ’kollaps’ av samhällen i korta skeenden (årtionden). Utan ett långtidsperspektiv (århundraden) riskerar man att missa helheten och bakomliggande processer som kan ha byggts upp under lång tid. Detta ensidiga fokus på torka gör också att man ofta glömt bort att klimatförändringar åt andra hållet kan leda till positiva effekter för jordbruksekonomin och i förlängningen för samhället.

Ett sårbarhetsperspektiv

För att förstå hur bronsålderns samhällen på Peloponnesos påverkats av klimatförändringar kommer vi att studera tre olika materialkategorier: bosättningsdata, keramik och paleoklimat-data. Dessa materialkategorier kommer att studeras utifrån ett antal sårbarhetsindikatorer som rör detaljer i klimatet, landanvändande, handelsnätverk och infrastruktur, faktorer som anses avspegla samhällenas sårbarhet och förmåga att återhämta sig (s.k. resiliens), speciellt i relation till klimatförändringar. Ett nyckelbegrepp inom forskning om både sårbarhet och resiliens är diversitet. Sårbarhet definieras ofta som avsaknaden av diversitet (såsom den minskade biologiska mångfalden i vår egen tid) och för förmågan att återhämta sig är tillgängligheten av olika ekonomiska eller sociala alternativ utifall ett eller flera de annars tillgängliga alternativen fallerar.

Bosättningsdata från Peloponnesos kommer från både utgrävningar av enskilda bosättningar och så kallade fältinventeringar genom vilka ytfynd systematiskt plockas upp i ett större område. De senare ger en överblick över regionala bosättningsmönster och kommer i projektet att ligga till grund för analys av befolkningstäthet och bosättningsmönster. Keramiken, och framförallt den varierande graden av i stilistisk och funktionell uniformitet, kommer att användas som en indikator på social diversitet (kopplingsgraden mellan olika grupper i samhället), vilket i förlängningen kan användas som ett mått på den kollektiva handlingskraften inom samhället. Inom projektet kommer vi slutligen ta fram ny information om klimatet på Peloponnesos genom att analysera droppstenar från grottor särskilt i de nordöstra delarna. Denna region är bland de rikaste arkeologiskt, men klimatinformationen är begränsad, vilket gör det svårare att relatera till det arkeologiska materialet och begränsar förståelsen kring skillnader i klimat inom halvön.

Signifikans

Sårbarhetsindikatorernas förändring över tid och graden av korrelation emellan dem erbjuder värdefull information kring orsakssambanden mellan olika förändringsfaktorer samt kring hur olika samhälleliga element bidrar till människors handlingskraft vid klimatförändringar. Projektets tillvägagångssätt, metod och resultat, kommer därför finna relevans långt bortom Peloponnesos, och då de begrepp och kriterier som används även används för diskussioner kring nutida frågor om klimatförändringar, kommer resultaten att utgöra en god grund för korsbefruktning mellan det förflutna, vår samtid och framtid.

Bakgrund

Projektet bygger vidare på resultaten från det tidigare projektet Domesticated Landscapes of the Peloponnese (DoLP) (2015-2020). Pdf, 7 MB.