Data från arkeologiska undersökningar tillgängliga för forskning som FAIR data

Arkeologiska utgrävningar i Sverige dokumenteras numera nästan uteslutande med digital teknik, men bevarandet av den digitala dokumentationen har släpat efter. Risken är därför överhängande att 2000-talets utgrävningar inte kan beforskas i framtiden och att stora mängder digital information går förlorad. För att råda bot på detta skapades projekt Urdar.

Projektet har utvecklat metoder och teknik för att omvandla arkeologisk fältdokumentation skapade i programmet Intrasis till arkivbeständiga format, och har samtidigt kvalitetssäkrat innehållet. Arbetet har utgått från de så kallade FAIR data principerna för öppen vetenskap, dvs att forskningsdata ska vara sökbara, tillgängliga, interoperabla och återanvändbara.

Projekt Urdar är den hittills mest omfattande insatsen för att tillgängliggöra digital arkeologisk fältdokumentation som har genomförts i Sverige. Tack vare projektet har GIS-data från över 3000 arkeologiska uppdrag nu säkrats för framtiden och gjorts tillgängliga för avancerade analyser. Projektet är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond och har letts av Daniel Löwenborg, forskare och universitetslektor vid institutionen för arkeologi, antik historia och kulturvård, med Åsa M Larsson, Riksantikvarieämbetet, som biträdande projektledare.

- Samhällets behov av nya byggnader och vägar innebär ofta att fornlämningar, vårt gemensamma kulturarv, behöver tas bort. För att få ta bort en fornlämning måste den dock undersökas av arkeologer. Den dokumentation som skapas i samband med den arkeologiska undersökningen ersätter med andra ord fornlämningen, vilket är en oåterkallelig process. Därför är det mycket viktigt att dokumentationen blir så användbar som möjligt, säger Daniel Löwenborg.

- Eftersom både undersökningar och forskning numera bygger på digitala metoder och tekniker är det viktigt att fördelarna med det tas tillvara, och därför är det nu glädjande att vi kan börja tillgängliggöra denna data.

Datafilerna från Urdar-projektet arkiveras av Riksantikvarieämbetet och går att söka upp och beställa fram via den digitala tjänsten Arkivsök.

- Riksantikvarieämbetet är myndigheten för kulturarv och kulturmiljö och vi jobbar aktivt för att kulturarvet ska både bevaras och användas. Vi har också Sveriges äldsta och mest omfattande arkiv över arkeologiska undersökningar. Det är mycket roligt att digital dokumentation från undersökningar utförda av vår tidigare arkeologiska verksamhet nu är säkrade och tillgängliga enligt god digital praktik. Det här har varit ett mycket lärorikt projekt som inte hade kunnat genomföras utan en omfattande forsknings- och utvecklingsinsats, säger Åsa Larsson, enhetschef vid Riksantikvarieämbetet.

Delar av Urdar-projektet har fått en fortsättning inom den nationella forskningsinfrastrukturen Swedigarch, för att säkerställa att det ska gå att använda GIS-data från fler undersökningar. Numera går det även att komma åt data via den nya digitala karttjänsten AGES som utvecklas av Uppsala universitet inom Swedigarch, finansierat av Vetenskapsrådet och de medverkande organisationerna.

- När data i dessa volymer och detaljgrad nu blir tillgängliga möjliggörs många spännande forskningsområden som knappt varit möjliga att föreställa sig tidigare, säger Daniel Löwenborg. Vi kan förvänta oss många intressanta forskningsresultat framöver, särskilt när vi samtidigt får bättre möjligheter att arbeta med stora mängder data genom olika typer av maskininlärningstekniker. Det som är speciellt lovande är storskaliga analyser av landskap och utveckling på samhällsnivå, där vi kommer få bättre möjligheter att förstå de stora perspektiven på hur kultur, religion, ekonomi, resursutnyttjande och samhälle förändras över tid, och påverkas av klimatförändringar, migrationer och mycket annat.

- Inom Swedigarch kommer vi fortsätta arbetet med att tillgängliggöra data från många fler undersökningar i AGES, och förhoppningen är att digitala inmätningar och datafiler ska följa med när nya undersökningar rapporteras framöver.

Den nationella infrastrukturen Swedigarch leds av Uppsala universitet, i samverkan med universiteten i Umeå, Stockholm, Karlstad, Göteborg och Lund samt Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Inom infrastrukturen görs flera olika informationsmängder tillgängliga, som fynd, analyser från historisk DNA och andra naturvetenskapliga metoder, samt 3D-modeller. Sammantaget syftar det till att möjliggöra ny datadriven forskning kring samverkan mellan människa och miljö.

Mer information om Swedigarch och AGES på: https://swedigarch.se/index.php/swedigarch/resources/ages/

Urdar-projektets data på Riksantikvarieämbetets Arkivsök: https://app.raa.se/open/arkivsok/results?arkiv_samling=Avdelningen%20f%C3%B6r%20arkeologiska%20unders%C3%B6kningar%20(UV)%201994-2014&searchtype=filter&page=0&pagesize=100