Människors moraliska kompass avspeglas i riksdagsvalet

I Gemenskapsbarometern har forskarna för första gången testat en tongivande socialpsykologisk teori om moralens betydelse för mänskligt beteende och samhällsliv i en större svensk population. Teorin Moral Foundations Theory utformades av den amerikanske socialpsykologen Jonathan Haidt och tar sin utgångspunkt i den omfattande forskning som pekar på att människor inte föds som moraliska ”tomma blad”, utan snarare är utrustade med åtminstone ett ”första utkast” till en medfödd moral.

Jonathan Haidt – som i Sverige är mest känd för boken Det rättfärdiga sinnet och sin forskning om sociala mediers påverkan på psykisk hälsa – har identifierat ett antal universella moraliska pelare som delas in i två kategorier: individorienterade pelare (omsorg och rättvisa) respektive sammanbindande pelare (lojalitet, auktoritet och helighet). Olika människor prioriterar dessa pelare på olika sätt – ungefär som vissa föredrar salt och andra sött. Skillnaderna kan bidra till att förklara varför vi tänker olika om politik och samhälle.

Forskarna Lars Trägårdh, Daniel Almén och Johan Wennström har i den svenska studien undersökt hur de moraliska pelarna fördelar sig i Sverige och hur de hänger samman med tillit, försvarsvilja och partipolitiska preferenser.

Resultaten i undersökningen tyder på att män och personer äldre än femtio år har en preferens för de sammanbindande moraliska pelarna. Högre utbildning kopplats till en preferens för de individorienterade moraliska pelarna. Lite oväntat finner forskarna däremot inte några belägg för att det skulle finnas någon större moralisk polarisering mellan stadsbor och landsbygdsbor.

– Resultaten stöder inte vår hypotes om att det skulle finnas en stor skillnad mellan stadsbor och landsbygdsbor i moral, där stadsbor i högre grad skulle premiera de individorienterade moraliska pelarna. Tvärtom är skillnaderna mellan invånare i olika svenska kommuntyper små, säger Lars Trägårdh, gästprofessor vid IBF och projektledare för Gemenskapsbarometern.

Rapporten visar också att personer med hög social tillit uppvisar en preferens för de individorienterade pelarna, medan individer med hög försvarsvilja uppvisar en preferens för de sammanbindande pelarna.

– Detta antyder en kontrast till den populärt vedertagna uppfattningen att tillit är centralt för försvarsviljan. Detta avser vi titta närmare på i nästa delrapport, säger Lars Trägårdh.

De största moraliska skillnaderna finner forskarna hos de politiska partiernas väljarbaser. Undersökningen visar att de personer som premierar de sammanbindande pelarna lojalitet, auktoritet och helighet röstar i något mindre utsträckning. Men framför allt framträder mönster bland dem som faktiskt röstar. Vänsterpartiets och Miljöpartiets väljare betonar starkt rättvisa och omsorg. Alla fyra Tidöpartiernas väljare prioriterar istället lojalitet, auktoritet och helighet. Mest lika det nationella genomsnittet är Socialdemokraternas väljare.

– Socialdemokraternas väljare ligger närmast ”folket” i vår undersökning. Endast Centerpartiets väljare kommer i närheten av att vara lika ”moderata” och välavvägda som Socialdemokraternas när det gäller att bejaka de moraliska pelarna. Resultatet ligger i linje med socialdemokratins historiska utveckling: från ett parti byggt på snäva klassintressen till ett nationellt samlande parti, där de ursprungligen konservativa begreppen ”folk” och ”folkhemmet” fick en central plats i partiets politiska språk. Även i Centerpartiet – med rötter i Bondeförbundet – går det att finna en sådan historisk balans mellan en folklig-nationell betoning på gemenskap och omsorg om de självägande böndernas ställning, säger Lars Trägårdh.

Ulrika Wahlberg