Historia och identitet

Beskrivning

Hur kommer det sig att så många människor i västvärlden är bekymrade över identitet (sin egen, sitt köns, sin etniska eller religiösa grupps, t.om sin världsdels identitet (jfr uttryck som “europeisk identitet”))? Hur kunde identitet bli ett så stort problem i vår tid? För identitet har naturligtvis en historia. Att människor ställer frågor om sin identitet är ett, vad det verkar, relativt modernt fenomen. Philip Gleison argumenterade för många år sedan att det moderna identitetsbegreppet tog form inom samhällsvetenskaplig och psykologisk forskning under mitten av 1900-talet. Före andra världskriget användes inte identitet som beteckning på vem man är. Identitet var snarare ett ord som användes för att markera att företeelser var lika varandra eller förblev desamma genom en förändring. Det senare var dilemmat i 1800-talets historietänkande: om allting förändras, hur kan det då samtidigt finnas företeelser som förblir oförändrade? Men detta var ett helt annat identitetsbegrepp än det som idag skapar så mycket debatt.

Detta projekt handlar om den idéhistoriska uppkomsten av identitet som ett politiskt, sexuellt och historiskt problem i västerländska samhällen efter andra världskriget. Det omfattar analyser av alltifrån det äldre identitetsbegreppet och dess koppling till historietänkandet, etableringen av ett nytt identitetsbegrepp inom samhällsvetenskaplig och psykologisk forskning efter andra världskriget, kritiken mot identitet i den poststrukturalistiska, postkoloniala och feministiska forskningen under de sista decennierna av 1900-talet (t.ex. Foucaults genealogiska historia som ville “upplösa identiteter” eller Judith Butlers analys av könskategorierna) till det ännu kvarvarande identitetsproblemet från 1800-talet inom historietänkandet och historieskrivningen (t.ex. F.R. Ankersmit och Paul Ricoeur, vars “narrativa identitet” var ett försök att lösa dilemmat). Genom att idéhistoriskt klargöra de olika identitetsbegrepp som idag förekommer inom historisk, sociologisk, psykologisk forskning och offentlig debatt kan förhoppningsvis klarhet nås om vad som står på spel i vår tids, som det verkar, outtömliga behov av att bestämma identitet(er).