En historia över den ekologiska ekonomin som politiskt tänkande, 1980–2000

Beskrivning

Hur ser ett hållbart förhållande mellan samhället och naturen ut? Och vilken är ekonomins och marknadens roll i ett sådant förhållande? Klimatkrisen har skapat ett förnyat intresse för miljöpolitiska idéer och deras historia, en del av den politiska idéhistorien som tidigare ofta hamnat i marginalen. Men politiska idéer om hur samhället ska hantera miljön har ofta utvecklats på andra ställen än där idéhistoriker oftast letar, dvs inom politiska rörelser och inom politisk teori. Viktiga delar av utvecklingen av det politiska miljötänkandet har exempelvis skett inom ramen för det ekonomiska tänkandet och ekonomivetenskapen. Detta projekt undersöker en viktig men underutforskad del av den politiska idéhistorien om miljön, nämligen den som utvecklades inom det vetenskapliga fältet ekologisk ekonomi (ecological economics) på 1980- och 90-talen. Under denna tid kom miljöfrågorna både nationellt och internationellt att alltmer skötas genom ekonomiska styrmedel. De ekologiska ekonomerna utvecklade ekonomiska begrepp för miljön. Men även om dessa såg ut att vara ekonomiska begrepp var de också politiska sådana eftersom de byggde på specifika föreställningar om människans natur, vad ett gott liv innebär, vad en ekonomi egentligen är, och vilka mål ett samhälle bör sträva mot. Det här projektet är en historisk studie av begrepp utvecklades av de ekologiska ekonomerna, med fokus på begreppens underliggande politiska dimensioner. Projektet tar sig an denna uppgift genom att studera fyra centrala, omdebatterade begrepp som de ekologiska ekonomerna utvecklade: ekosystemtjänster, naturkapital, den stabila ekonomin (steady-state economy), och samevoltuionär utveckling (coevolutionary development). Dessa begrepp har också fått stort genomslag bortom den akademiska diskussionen, exempelvis genom att spela centrala roller i den tillväxtkritiska rörelsen, i FN:s hållbarhetsmål, i FN:s vetenskapliga panel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES), och i EU-kommissionens strategi för biologisk mångfald.

Projektet studerar den ekologiska ekonomins idéer som en del av det miljöpolitiska tänkandets historia genom att fokusera på de underliggande politiska dimensionerna i de ekonomiska begreppen. Dessa dimensioner inkluderar frågor om vilka värden ett samhälle bör prioritera, om människans drivkrafter och sociala egenskaper, om hur ett samhälle bör styras, och mot vilka mål, men också om hur naturen och ekonomin förhåller sig till varandra, och på vilket sätt ekonomiska styrmedel påverkar samhället och miljön på ett mer grundläggande plan. Genom att studera centrala diskussioner och begrepp inom den ekologiska ekonomin men fokusera på deras politiska dimensioner bidrar projektet till den politiska idéhistorien. Men projektet bidrar också till att skriva historia om vår miljöpolitiska epok, ibland kallad hållbarhetsparadigmet, där ekonomisk utveckling och skydd av miljön ses som varandras förutsättningar. De ekologiska ekonomerna verkade i den tid då detta paradigm etablerades, och de vände och vred på frågorna om förhållandet mellan samhället, naturen och ekonomin. Deras ofta nyanserade, komplexa och mångfacetterade kritik och diskussioner kan därför bidra till att skapa större förståelse för vår egen tid, då miljöpolitiken ofta på ett självklart sett anses bäst bedrivas med ekonomiska styrmedel.