Människans metamorfos

Kulturhistoriska perspektiv på ålder och den mognande kroppens politik

  • Finansiär: Riksbankens jubileumsfond,Svenska Vitterhetsakademien och Uppsala universitetsbibliotek

Detta projekt är avslutat

Beskrivning

Vad är ålder och hur hänger mognad och makt ihop? I detta projekt granskas människans fysiska förändring från barn till vuxen och hur mognad har begreppsliggjorts mellan sent 1500- och tidigt 1800-tal. Den övergripande fråga som binder samman projektets olika fallstudier är vad ett föränderligt åldersbegrepp har med det moderna jagets framväxt att göra. Utgångspunkten är kulturhistorisk och tar avstamp i tanken på att språket om ålder rymmer en värld av betydelsefulla nyanser, övertygelser och legitimiteter. För att fånga dessa görs nedslag i lagtexter, ordböcker, uppfostringslitteratur, medicin och vetenskap. Syftet är att förstå tillvuxen ålder som begrepp, hos enskilda personer och i relation till kön, sexualitet, stånd och klass.

Ålder väcker en rad kroppshistoriska frågor som också är relaterade till makt. Vad har medicinska kunskaper om mognad med den moderna demokratiska politik som brukar dateras till det sena 1700-talet att göra? Fick den växande kroppen och dess könskodade faser ny tyngd i det moderna? Eller fjärmades specifika vuxen-, manlighets-, myndighets- och mognadsbegrepp snarare från den gamla väv av analogier som sedan århundraden begreppsliggjort ålder i termer av kroppsvätskor, temperaturer, årstider och omfattande kosmiska cykler? Projektet undersöker hur den växande kroppen in i minsta por, skäggstrå och lem har dikterat mäns och kvinnors politiska svängrum.

Argument för skägg

I den svenska läkaren Sven Hedins Afhandling Om Mennisko-hårens byggnad och beskaffenhet från 1804 framförs inte bara estetiska utan även medicinska, sexuella och politiska argument till varför en vuxen man bör odla skägg. De fritt växande ansiktshåren hos figuren till vänster signalerade enligt Hedin bärarens naturliga manlighet, styrka och sunda distans till modets nycker. Till höger ser vi motsatsen, en oskön, slätrakad och feminin figur vars brist på karaktär var uppenbar. Kanske kunde det tidiga 1800-talets skäggbärare, vilken i Hedins version var en rationell, karaktärsfast och sexuellt återhållsam mansperson, signalera politisk legitimitet och fortsatt överhöghet över barn och kvinnor?


Om projektet

Projektperiod:

2007–2012

Finansiär:

Riksbankens Jubileumsfond, Svenska Vitterhetsakademien och Uppsala universitetsbibliotek

Forskare

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin