Camelia Dewan

Porträttbild av Camelia

Camelia Dewan, biträdande universitetslektor på Institutionen för kulturantropologi och etnologi, har beviljats pengar från Formas för det fyra-åriga forskningsprojektet Förgiftad mat: En etnografisk studie av livsmedel kontaminerad med skadliga jordbrukskemikalier och tillsatser i Bangladesh.

I tidigare forskningsprojekt har Camelia gjort fältarbete i Bangladesh för att undersöka landets stora shipbreaking-industri. Det var då hon fick upp ögonen för befolkningens misstro mot maten som säljs på marknader.

- Antropologer lär känna ett samhälle inifrån genom att tillbringa långa perioder tillsammans med sina informanter. Under ett års tid gjorde jag fältarbete för mitt doktorandprojekt i Bangladeshs kustområden och i distriktsstaden Khulna och huvudstaden Dhaka. Det var tydligt bland samtliga av mina informanter, från de fattiga på landsbygden till den utbildade urbana medelklassen, att de är oroliga för hälsorisker orsakade av mat som säljs på marknaderna. I nyheterna kunde man regelbundet läsa om hur fisk, grönsaker och frukt injiceras med formalin för att förhindra att de ruttnar, samt att kemikalier som karbamid används för att få frukt och grönsaker att mogna snabbare, medan kryddor och matolja späds ut med oätliga ämnen såsom tegelstenspulver och motorolja. Istället för att uttrycka oro över att det inte finns tillräckligt mycket med mat, så oroade sig vanliga Bangladeshare, även de med lägst inkomster och under globala fattigdomsgränser, för ”bhejal”, alltså oren, besudlad, förorenad, skadlig mat, skriver Camelia i projektbeskrivningen.

En man som går med två kor och plöjer en åker i Bangladesh.

Vad ser du mest fram emot med det nya projektet?

-Det mest spännande är att jag kan återgå till mitt första fältarbetesplats och kombinera insikter från mina två senaste forskningsprojekt för att undersöka ett problem som är otroligt viktig och pressande för vanliga människor i Bangladesh. Detta kan också få oss att tänka kritiskt till omställningar till ’hållbar utveckling’. Livsmedelsförsörjning handlar inte bara om kvantitet utan också kvalitet: maten vi och våra barn får i oss måste vara säker och detta går inte att frånkoppla från våra ekosystem som vi skadar med tryck på konstant tillväxt, säger Camelia.

Hon har specialiserat sig på miljöantropologi och skrivit böcker och artiklar om hållbarhetsarbete och bistånd i Sydostasien. Genom långa perioder av fältarbeten har hon kunnat visa på att Bangladeshs nuvarande miljökris inte bara handlar om den stigande havsnivåer utan även om hur infrastrukturer såsom flodvallar, vägar och broar förvärrar kustområdenas utsatthet. Hennes etnografiska arbete visar på hur utsatthet bland dessa kustbefolkningar är mer socio-politiskt och kopplat till strukturell arbetsbrist och höga skulder för att ha råd med sjukvård och utbildning. Dessa aspekter ignoreras ofta i bistånds- och utvecklingssammanhang vilket i slutändan förvärrar klimatrisker och strukturella ojämlikheter.

Läs mer om projektet hos Vetenskapsrådet.

Camelia Dewans profilsida

Text: Jennie Sjödin, december 2024

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin