541 miljoner år gamla ledtrådar pekar ut marina svampdjur som jordens första varelser

Paco Cardenas stor nyhet

Ny forskning visar att världens första varelser levde för mer än 541 miljoner år sedan och har tydliga likheter med vår tids marina demosvampar. ”Stämmer hypotesen att svampdjur utgjorde de första levande organismerna, kan det ge viktiga naturhistoriska insikter" säger Paco Cardenas, farmakognost vid Uppsala universitet och medförfattare till studien som är publicerad i PNAS.

Marina svampdjur var sannolikt jordens första levande organismer och är därmed våra äldsta förfäder visar en ny studie som publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences. Slutsatsen bygger på analyser av kemiska fossiler i mer än 541 miljoner gamla bergarter vilket innebär en fascinerande utveckling av de uppmärksammade fynd som gjordes i Oman under tidigt 2000-tal.

svampdjursrev

Djuphaven erbjuder potentiella guldgruvor för ny kemi

– I skärningspunkten mellan farmakognosi och geokemi har vi identifierat spår av biomolekyler som legat begravda sedan tiden innan den kambriska explosionen då komplext flercelligt liv med skal och skelett uppstod. Resterna visar tydliga likheter med de ämnen vår tids demosvampar avger och ger ny tyngd åt hypotesen att svampdjur utgjorde de första levande varelserna, vilket i sin tur kan ge oss viktiga naturhistoriska insikter, säger Paco Cardenas, farmakognost vid Uppsala universitet och medförfattare till artikeln.

De kemiska fossiler som är i fokus för arbetet utgör en specifik form av steraner – den geologiskt stabila form av steroler som återfinns i cellmembran hos komplexa organismer. Den aktuella steranerna ledde forskarna till just de marina demosvampar som idag förekommer i en mängd olika vattenmiljöer, lever fästa vid stenar och koraller och spelar en central roll i den marina näringskedjan som föda för olika djur.

Paco Cardenas i ubåt

Paco Cardenas på plats i djuphavet

– Idag finns demosvampar i en enorm variation av storlekar och färger och lever överallt i haven som filtermatare, vilket innebär att de livnär sig på små partiklar i vattnet. Utan att veta hur deras forntida motsvarigheter faktiskt såg ut, är det högst sannolikt att de levde i haven, var mjuka och saknade kisel i skelettet", säger Roger Summons, professor em. i geobiologi vid Massachusetts Institute of Technology och siste författare till artikeln.

I årtusenden har naturen utgjort vår främsta källa till nya läkemedel. Dessvärre har vetenskapen bara hunnit kartlägga några få procent av alla kända organismer, och då exploatering och klimatförändringar nu hotar att utplåna oräkneliga arter, vänder allt fler forskare blicken mot djuphaven vars biologiska mångfald alltjämt erbjuder potentiella guldgruvor för ny kemi.

– Studier visar att marina miljöer kan rymma större biologisk mångfald än regnskog, och här erbjuder inte minst de marina svampdjuren mängder av outforskade möjligheter. Dessvärre ser vi hur korallrev ansätts hårt av höjda vattentemperaturer och ett rimligt antagande är att svampdjursrev påverkas på motsvarande sätt – så min förhoppning är att varje vetenskaplig framgång bidrar till både ökade forskningsanslag och en stärkt medvetenhet om de oerhört viktiga ekosystem som riskerar att försvinna, konstaterar Paco Cardenas.

Fakta

  • Arbetet är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan Uppsala universitet, Massachusetts Institute of Technology, University of California, Cornell University, GeoMark Research och SUNY College of Environmental Science and Forestry.
  • Flera av de svampar som undersökts kemiskt i studien är exemplar från Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet.
  • Farmakognosi är en tvärvetenskaplig disciplin och kan definieras som Läran om farmaceutiska produkter som har sitt ursprung i naturen.
  • Vetenskapen har hittills identifierat fler än 161 olika svampdjurarter i svenska vatten och fler än 300 arter i norska vatten.

Kontakt

Paco Cardenas, farmakognost
Uppsala universitet
Paco.Cardenas@em.uu.se

text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt, Nick Hobgood m fl

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin