Musik och miljö under högmedeltiden

Mitt projekt analyserar förhållandet mellan musik och dess omgivningar mellan ca. 1200-1350. ”Omgivningar” kan här förstås som den omedelbara omgivningen vid framförandet av musik under medeltiden, men även i en mer filosofisk bemärkelse i medeltida musikteori och i litterära texter. Musiken hade enligt medeltida musikteoretiker en särskild koppling till sin omgivning, eftersom begreppet musica inte bara syftade på den musik vi kan höra, utan även på de matematiska förhållanden som skapar toner––förhållanden som man ansåg existerade i kosmos och som speglade förhållandet mellan kropp och själ. Människan var på så sätt en ”musikalisk avbild” av kosmos. Men idén att musiken kunde binda samman kosmos och kroppen och själen, utöver musikaliska toner och ljud, komplicerade gränserna mellan det akustiska utrymmet och åhöraren. Detta var något som oroade prästerskapet och filosofer, som försökte begränsa och kontrollera musikens kraftfulla verkan på åhörarna.Musiken stod alltid i dialog med sin omgivning. Den otydliga gränsen mellan de båda gjorde musiken till något oerhört kraftfullt för medeltida människor, men även något som var svårt att kontrollera och förstå utifrån teoretiska principer. Mitt projekt undersöker denna växelverkan mellan musik och dess omgivningar i medeltida musikteori som kommer att kompletteras med fallstudier med noterad och framförd musik. I min undersökning fokuserar jag på fyra områden: 1) Representationen av musik i fiktiva och utopiska landskap. 2) Musik vars texter kommenterar sin omgivning, t.ex. den fornfranska sånggenren pastourelle, vars texter beskriver ett sexuellt laddat möte i ett idealiserat landskap. 3) Musik som sjöngs samtidigt som man färdades igenom en omgivning, som t.ex. kyrkliga processioner eller flagellanternas botgöringssånger. 4) Europeiska missionärers erfarenheter av musik i ”perifera” områden. Projektet kommer därför att använda sig av ett brett källmaterial bestående av medeltida teoretiska texter, diagram, prästers och missionärers beskrivningar av musik, samt medeltida noterad musik.De ovan beskrivna fallstudierna fokuserar på medeltida sånggenrer vilket ger en mycket bredare förståelse av medeltida musikalisk praxis än vad de teoretiska verken och manualerna gör. Jag har även valt att fokusera på de sånger som inte har fått så mycket uppmärksamhet från medeltida musikvetare tidigare, eftersom de har varit intresserade av mer ”komplexa” former av musik som t.ex. polyfonisk vokalmusik.Forskningsresultatet kommer att presenteras i en bok uppdelad utifrån de fyra ovan nämnda områdena, tillsammans med en inledning som diskuterar hur musikaliska metaforer och musikens omgivningar behandlades i medeltida musikteori. Projektets genomförande inbegriper närläsningar av källmaterialet som tar deras sociala och kulturella sammanhang i beaktning.I de fallstudier som beaktar noterad musik kommer jag att genomföra en analys av relationen mellan text och melodi för att belysa hur musiken påverkar textens betydelse. Därtill kommer jag att diskutera framförandet av musiken i dess omgivning. Ett exempel på detta är repetitiv musik i kyrkliga processioner och hur repetitioner i kombination med att man korsar ett landskap skapar en ny förståelse av tid i relation till omgivningen, d.v.s. hur repetitionen skapar en känsla av cirkulär tid, vilket står i kontrast till den lineära tidsuppfattning som processionen förkroppsligar. De exempel jag tar upp i mina fallstudier utgör grunden för en bredare teoretisk diskussion om musikens funktion och betydelse i relation till dess omgivning. Denna diskussion kommer att belysa hur musiken påverkade och påverkades av sociala ideal och hur man använde sig av heliga och sekulära utrymmen.Projektet bidrar till forskningen på flera punkter: det analyserar källor som är relativt okända för medeltida musikvetare, men som har en stor betydelse för vår förståelse av medeltidens musik och kultur.