Att skapa relationella rum i institutionella samtal med personer som utövat våld

Beskrivning

Detta avhandlingsprojekt handlar om institutionella samtal med personer som utövar våld. Projektet berör mer specifikt hur relationen mellan deltagarna i samtalet byggs och upprätthålls på sätt som är ändamålsenliga i förhållande till institutionella mål, såsom att stödja personer i att söka hjälp för sitt våldsamma beteende. Syftet med projektet är att utveckla kunskap som bidrar till att stärka den sociala arbetspraktiken inom området våld i nära relationer, särskilt bemötande av personer som utöver våld.

I avhandlingen analyseras två material: dels forskningsintervjuer med unga personer som har utsatt andra för sexuella kränkningar (länk till Carolinas projekt) och dels utredande intervjuer inom socialtjänsten med män som misstänks utöva våld mot sina barn och partners (länk till Oles projekt/artikel). För att analysera dessa material används samtalsanalys (Conversation analysis, CA), en metod som möjliggör undersökandet av hur samtalsdeltagare använder olika resurser och praktiker när de tillsammans, tur för tur, möjliggör eller motstår en relation dem emellan som underlättar att prata om våldet.

Projektet består av fyra delstudier:

Den första delstudien utgår från forskningsintervjuerna och fokuserar på hur relationen mellan den som intervjuar och den som intervjuas bygger och upprätthåller en relation dem emellan som gör det möjligt att berätta om våld. Den andra delstudien undersöker hur sådana relationsbyggande och -upprätthållande praktiker uppnås i utvärderande intervjuer inom socialtjänsten, där det överordnade interaktionella projektet är mer komplicerat, båda vad gäller samtalens syfte (riskbedömning och att skapa allians) och huruvida klient och utredare har en gemensam förståelse och investering i det syftet.

Den tredje delstudien riktas mot neutraliseringar, ett ofta förekommande fenomen i samtal om våldsutövande. Här undersöks hur sådana hanteras i forskningsintervjuerna på ett sätt som upprätthåller relationen utan att stödja problematiska praktiker, såsom externalisering av ansvar för våldet. Den fjärde delstudien undersöker hur explicita frågor om våld – och svaren – hanteras inom ramen för strukturerade bedömningsstöd. Här är det specifika fokuset hur utredaren hanterar frågan i det lokala interaktionella sammanhanget även när den introduceras av samtalens externt definierade struktur, och vidare hur deltagarna tillsammans hanterar uppgiften att få fram ett svar på frågan.

Tillsammans bidrar de fyra delstudierna till att utveckla detaljerad interaktionell kunskap både om hur relationer uppnås i samtal om relationellt krävande teman, och hur specifika utmaningar (neutraliseringar, sensitivitet inom ramen för en externt definierad struktur och agenda) hanteras på ett sätt som upprätthåller relationen med hänsyn till andra institutionella syften. Det teoretiska bidraget är att utveckla samtalsanalys som metod för at analysera relationella praktiker.