Det sociala och biologiska arvets betydelse för människors livschanser: Nya ansatser i skärningspunkten mellan samhällsvetenskap och genetik
Foto: Yuri Arcurs
I det här projektet kommer vi att genomföra flera studier för att förstå hur våra gener påverkar olika delar av livet – från utbildningsval och sociala beteenden till politiskt engagemang och hälsovanor. Vi vill också undersöka hur dessa genetiska faktorer samspelar med vår omgivning och hur miljön kan förstärka eller dämpa genetiska effekter. Ett viktigt mål med projektet är att ge unga forskare och doktorander möjlighet att etablera sig inom det växande forskningsfältet samhällsvetenskaplig genomik. Samtidigt vill vi göra det enklare för samhällsvetare att använda genetiska data i sin forskning genom att utveckla verktyg och resurser som underlättar analys och tolkning av genetisk information
Grundinformation
- Period: 2025-01-01 – 2028-12-31
- Budget: 13 700 000 kr
- Finansiär: Vetenskapsrådet
- Bidragstyp: VR Miljöstöd
Beskrivning
Varför är vissa människor mer högutbildade, friskare och i allmänhet lyckligare än andra? Att förstå orsakerna till livschanser och ojämlikheter är en central fråga inom samhällsvetenskapen. Ny forskning visar att dessa komplexa sociala faktorer, utöver att påverkas av miljön, också har en genetisk komponent. Dessutom verkar gener och miljö samverka – det genetiska inflytandet kan variera beroende på sociala omständigheter.
Detta projekt syftar till att skapa en internationell och tvärvetenskaplig forskningsmiljö i framkant av samhällsvetenskaplig genomik, ett forskningsfält där samhällsvetenskap möter genetisk forskning. Genom att kombinera alltmer tillgängliga genetiska data med register- och enkätdata vill vi öka förståelsen för tre breda områden av livschanser:
- Utbildning och arbetsmarknadsutfall
- Sociala, psykologiska och politiska egenskaper
- Hälsobeteenden och hälsoutfall
Projektet har tre huvudsakliga mål. För det första ska vi genomföra genetiska associationsstudier av nya utfall med hjälp av avancerade metoder. För det andra vill vi göra det enklare för samhällsvetare att använda genetiska data genom att utveckla en öppen databas med polygena index kopplade till stora samhällsvetenskapliga undersökningar. För det tredje vill vi stärka det tvärvetenskapliga forskningsfältet genom att erbjuda unga forskare, såsom postdoktorer och doktorander, möjlighet att etablera sig inom samhällsvetenskaplig genomik.
Genom detta hoppas vi bidra till en djupare förståelse av hur gener och miljö samverkar och formar våra livsvillkor.