Nya vänner, förändrade utsikter? Effekter av skolnedläggningar och nyetableringar av friskolor på studieresultat, skolsegregation och utanförskap från samhället
Syftet med vårt projekt är att undersöka hur förändrad skolsegregation—till följd av stängningar av segregerade kommunala skolor och nyetableringar av friskolor—påverkar elevers studieresultat, utanförskap från arbetsmarknaden och politiskt deltagande. I bredare bemärkelse kommer projektet att bidra till forskningen om hur ens studiekamrater i skolan och andra skolnivåfaktorer påverkar dessa utfall.
Grundinformation
- Period: 2026-01-01 – 2029-12-31
- Budget: 5 591 000 kr
- Finansiär: Vetenskapsrådet
Beskrivning
Under de senaste decennierna har skolsegregationen i Sverige och andra länder ökat. Denna utveckling är knuten till ökad boendesegregation och migration samt det fria skolvalet. Skolsegregation innebär att elever i allt högre grad delar klassrum med elever som liknar dem själva. Parallellt med detta har vi sett växande skillnader i studieresultat beroende på elevers bakgrund.
Utifrån forskningslitteraturen är det dock oklart hur trenden mot ökad skolsegregation ska hanteras av beslutsfattare. För det första är det osäkert hur skolsegregation och vilka man går i skolan tillsammans med påverkar studie- och arbetsmarknadsutfall, särskilt på längre sikt. Vi vet också mycket lite om effekterna på elevernas samhälleliga engagemang. För det andra är det oklart vilka effekter som kan förväntas av åtgärder som syftar till att motverka skolsegregation, såsom nedläggningar av etniskt och socioekonomiskt segregerade skolor samt omstrukturering av skolvalssystemet.
Vårt projekt syftar till att fylla dessa kunskapsluckor i forskningen, vilket också har en stark relevans för den svenska samhällsdebatten. Vårt projekt bygger på kvantitativa metoder och svenska registerdata, där vi utnyttjar skolnedläggningar och skolöppningar som naturliga experiment som förändrar vilka skolkamrater man får gå i skolan tillsammans med.
Projektledare Marcus Österman säger:
Projektets forskningsdesign ger en god grund för att besvara både mer specifika frågor om effekter av skolöppningar och skolstängningar såväl som bredare frågor gällande hur elever mer generellt påverkas av sina studiekamrater och sin skola.